- Project Runeberg -  Den stora vreden / Andra delen /
168

(1906) [MARC] Author: Olof Högberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

de härligare än någonsin med sine andlige ögon. Dock
ingalunda är jag den, som behöfver lägga ordet i min
Herras mun. Hvad jag säger, det kunna de trogne
missakta, de otrogne bespotta, men hvad Herren själf säger
det är ett fast ord. Därför, Herre, om du ännu äst
densamme, som m’ps såg de fördolda tingen i säckarna, så
besvär jag dig att vittna inför folket, att du ser med dina
lykta ögon.»

Zakris och hans skälmar syntes vida mer jämmerlige
än allseende, där de sutto och knogade i ögonvrån utan
ett ord till svar. De otrogne, hastigt förökade med ett
hundratal vacklande själar, läto höra sitt betydelsefulla
sorl. Men Emanuel släppte ej taget:

»Herre, säg nu om du ser! T37 däruppå skola både
trogne och otrogne väl förmärka, att du är förmer än
alla jordiska konungar, som ingenting se, när deras ögon
blifvit igenlykta af smörjelsen. Men är du återigen blind,
så hafver djäfvulen frestat oss till en stor dårskap, och
då komma vi säkerligen att företaga oss något annat än
kröning i dag. Hvad säger du, Herre? Ser du med
lykta ögon, du som såg af världens begynnelse, eller ser
du icke?»

»Jo, jag ser, jag ser!» grymtade Zakris svårmodigt.

»Vi se, vi se!» lät den öfriga blinda hopen tvehågset.

Åter afföll något antal vacklande själar till de otrogne.
Mäster-Sara t}Tckte sig ändtligen hafva råd till ett
hjärtans godt leende, och Emanuel utlade de blindas S}rn med
mycken sal velse för hopen.

De falske profeterna och deras lärjungar i sin fälla
började knoga än våldsammare —- och så värdt limningen dess
värre betsad till ohjälplig hårdtorka. Dock var ju den
troende hopen närvarande med en eller annan pålitlig

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:32:13 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hogbvred/2/0176.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free