- Project Runeberg -  Den stora vreden / Andra delen /
345

(1906) [MARC] Author: Olof Högberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

tromannen» då han räckte sin hand, en kraftfull och
hjärtlig hand* Hon ville lefva nu, den goda Mäster-Sara,
lefva för världen och de ofödda söner, som skulle
förunnas denna värdighet. Men skulle en af hennes söner
gå lottlös, så finge väl han på sin väldiga väg genom
världen tillkämpa sig en lott utan detta mödernearf!

Glädjestrålande såg hon sig om i salen, väntande att
gamla vänner jämte mången nyförvärfvad skulle träda
fram och räcka lyckönskande hand. Äfven stadmannen
såg sig omkring med en spörjande blick, som hade tycke
af befallning. Men hvad innebar denna tveksamhet, som
nu slog emot de bidande från alla håll likt en isande
nordost?

Landtdagens talman trädde visst fram och lyckönskade
helt oskyldigt. Landets kommissarier och andra
ämbetsmän, som under dagen sett allmaktens blixt, trädde också
fram och gratulerade helt pliktskyldigt. Stadsombuden,
Mäster-Saras gäldenärer, följde exemplet med slät
penningskyldighet, men bönderna, hennes alltid gifna vänner
förr i tiden, sutto kvar på bänkarne i stel ovilja, visande
hvad skuldfrie män hade råd att göra i denna stund.

Mäster-Sara drog en djup suck.

Det svenska riddarsinnet, nyss så mäktigt talande för
den nedsatta, hade med ens skiftat om till neddragande
afvoghet mot den upphöjda. En afvoghet, som skulle
kräfva henne till oundvikligt offer åt det svenska
kynnets infödde Molok, så framt ej hon, den olyckliga, vore
mäktig att stiga himmelshögt öfver dess jämt uppräckta
gripklor.

Stadmannen betraktade den oväntade företeelsen med
undran och kanske ej utan de djupa framtidsaningar, som
voro så egna för honom, den svenske mannen med en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:32:13 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hogbvred/2/0353.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free