Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ö filitz reuter.
»Dem har jag redan tänkt på,» sade hans höghet,
»men hvartill har jag då mina landtfogdar? De måste skapa
utvägar till timmer och sten, och handtverkarna kunna
vänta, ty det är oerhördt, att Serenissimus Strelitzlensis
skall låta det spöka alldeles midt för näsan på sig. Den
enfaldige kammarjunkaren säger visserligen: ’det är en
rördrom’men hvad är en rördrom? Jag tror på allt;
men ingen kan begära af mig i min egenskap af regerande
herre, att jag skall tro på en sådan förklaring. — Rand,»
fortfor han, vänd till sin kammartjänare, »Jockum Bönhas
skall spänna för den förgyllda vagnen, med tre lakejer bakpå
och två löpare före; kusken och lakejerna skola ikläda sig
sitt statslivré med guldsnörena, och de båda löparna.
Halsband och Fleischfreter, skola taga på sig de nya
blomsterhattarna från Paris — ä la Pompadoiir,>^ sade han afsides
till sin syster, — »ty jag vill resa genom mina stater.»
»Ja, ers höghet,» sade Rand, »men det låter sig väl
knappast göra, ty valacken, vår gamle högerhäst, har fått
sådan spätt, att han icke kan flytta det ena benet framför
det andra.»
»Hvad bry vi oss om hästen!» utropade hans höghet
högligm förgrymmad. »Om vår häst är sjuk, så går du
till jordbrukaren Sachtleben och lånar åt oss en af hans
hästar.»
»Det går han nog icke in på, ers höghet; han har
för närvarande mycket brådt med att köra gödsel, och man
kan därför icke heller förtänka honom det.»
»Gå, Rand; vi äro regerande herre!»
Och Rand gick, och Sachtleben lämnade sin gamle
styfbente Brunte till denna paradfärd.
Jockum Bönhas höll med den förgyllda vagnen utanför
dörren, tre lakejer hängde efter hvarandra där bak, de båda
löparna sväfvade gatan utefter, Rand satt på kuskbocken,
och hans höghet satt med sin syster Kristel inne i vagnen.
»Hvarthän?» frågade Jockum Bönhas.
Rördrommen, siellaris, är en fågel, som uppehåller sig i
stora moras, vid stränderna af insjöar och i de med vassrör bevuxna
kärren. Genom sitt starka skri, hvilket liknar l:)ölandet af en oxe,
injagar han vid nattetid förskräckelse hos den räddhågade.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
