Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Femte kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
på hjälp, ty hon blef till mods som om ett helt röfvarband
kommit in i konrektorns förstuga och man nu skulle lägga
kafle i munnen på henne. Grannen midt emot stod
framför henne i sin gula kappa och med en saffransgul kaka
på en tallrik.
Doroteas förskräckelse var först mycket stor, men så
duktiga personer som hon öfvervinna snart dylikt, och då
blygas de och förargas öfver sig själfva och råka i riktig
vrede.
»Bon jour, mademoiselle!» sade grannen och gjorde en
mycket sirlig nigning.
Dorotea Holz’ näsborrar vidgades, hon kastade hufvudet
tillbaka och stack händerna resolveradt under förklädet, så
att hasselspöt, som hon behållit i handen, hängde som en
värja ned längs hennes vänstra sida.
»Om ni med er mamsell menar mig,» sade hon mycket
kallt, men därjämte äfven mycket hetsigt, »så får jag säga
er, att jag icke kan begagna en sådan titel och värdighet,
ty jag är endast herr konrektorns hushållerska.»
»Pardon, ma chère, långt ifrån att vilja störa den lugna
förnöjsamheten i ett så aimabelt hushåll som det, hvilket
utvecklat sig under den tillbakadragna lärdomens vingar,
kommer jag att en qualité af en tjänstvillig granne nedlägga för
herr konrektorns och edra fötter en anspråkslös skärf till ett
gladt firande af denna högtidsdag. Chose là är från la
boulangère, madame Schults, som äfven skvallrat om för mig,
att ni icke bakat till helgen.»
Nå, nå, Dorotea Holz, hvad nu? Förargad kan du
visserligen få bli, men oartig får du likväl icke vara, ty när
en person infinner sig med så fina talesätt och med en
saffransgul kaka, måste man äfven visa, att man har
lefnadsvett. Men ond kan du få bli, Dorotea! — Och det blef
hon också.
»Hvad,» utbrast hon, »Schults, bagar Schults? Han
gör oss till en visa för främmande människor, därför att vi
inte ha bakat? Vi hade kunnat baka likasåväl som andra,
men vi ville inte göra det; och det är det som madam
Schults mockerar sig öfver!»
Det hade hon just icke gjort, hon hade icke mockerat
sig, sade mamsell Soltmann och kom ånyo med de finaste
uttryck samt höll alltjämt fram tallriken för Dorotea, så
att denna icke kunde vara annat än höflig igen, om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
