- Project Runeberg -  S. Barthelemy under svenskt välde /
44

(1888) [MARC] Author: Erik Olof Emanuel Högström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

och tre af guvernören utsedda medlemmar. En särskild
summa ställes till guvernörens disposition att af honom
för hemliga och opåtänkta utgifter användas, och
guvernören är härför endast skyldig kongl, majestät
redovisning.

Lagskipningen besörjes af en domstol, som består
af en utaf konungen utn^md justitiarie och sex af
invå-narne valda ledamöter.

Det är hufvudsakligen i nu anförda punkter, 1815
års förslag afviker från 1811 års reglemente. Eljes går
det i dettas hjulspår. Förslaget har både ljusa och mörka
sidor. Den föreslagna utvidgningen af guvernörens magt
var nog å ena sidan egnad att åt styrelseåtgärderna gifva
en prägel af större enhet och kraft, men å andra sidan
torde nog invånarne, som nu voro vana att genom sina
representanter i den beslutande regerings- och
finanskonseljen inverka på händelsernas gång, illa hafva
fördragit en förändring, som skulle hafva kommit den enda
form af representation, som stod dem öfrig — den i

1811 års reglemente omtalade elfvamannakomitén namnes
ej ens i det nya förslaget — att nedsjunka till en blott
rådgifvande ställning. En afgjord fördel synes mig hafva
legat i förslagets bestämmelser om domstolens
sammansättning. De sönderhöggo med ens den knut, som så
ofta visat sig vara besvärlig, i det de ur domstolen
aflägsnade guvernören, placemajoren och
guvernements-sekreteraren och gåfvo justitiarien den ställning, han,
som vanligen var domstolens enda juridiskt bildade
person, hade rätt att intaga. Afund, rangstrider och
etikettfrågor födde af sig oupphörliga strider mellan de i
domstolen sittande embetsmännen, hvilka strider
inverkade störande på målens lugna och lidelsefria behandling,
och det låg något oegentligt deruti, att justitiarien eller
domaren, som han ock kallades, nödgades åt guvernören
afstå ordförandeplatsen i domstolen. Hade 1815 års
förslag blifvit ett för kolonien gällande reglemente, så hade
en bestämd gräns uppdragits mellan den verkställande

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:33:19 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hogsbarth/0046.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free