Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gammelkyrkan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tempel, där förfäderna samlats i så många århundraden
för att hvar på sitt vis, allt efter tidsålderns olika
åskådningar, möta Gud.
Och Högsjöborna älska också sin "gammelkyrka", där
de gärna samlas i vackra sommaraftnar omkring samma
gamla, dock ständigt nya evangelium, som förkunnats
för deras fäder och som aldrig förlorar sin underbara,
tilldragande kraft att stilla människosjälens längtan och
fylla dess behof af nåd och tröst när och hvar det än
förkunnas.
Underbart vackert är hennes läge. Huru än den
mänskliga uppfattningen af tingen växlat under
seklernas lopp, ett är dock visst, att förr som nu funnos så
många likartade känslor i människornas hjärtan. De
höjder, som du, min läsare, ser där du står på
backkrönet vid gammelkyrkan, de funnos ock fordom, och
Högsjö lika täcka som storslagna natur med sina
blånande, i fjärran förtonande bergkammar, de stundom
ljusa och stundom mörka skiftningarne, som draga fram
öfver Mörtsjön eller Husesjöns lekande böljor, allt detta
kunde också fylla de gamles sinnen med beundran
öfver Guds storhet och allmakt.
Skulle vi våga antaga att gammelkyrkan var uppförd
vid tiden för Ärkebiskop Nikolaus’ från Upsala
visitation i denna ort på 1290-talet?
Omöjligt är det ingalunda.
Vid denna tid var orten förvisso kristnad — efter
den tidens begrepp. Socknar hade bildats och
befolkningen tillhörde den kristna kyrkan, som i allt Sveriges
land stod under den romerske påfvens makt och, hvad
Nordlanden angår, under Upsalabiskoparnes lydno.
Dessa myndige prelater torde ock med intresse hafva
följt den kyrkliga utvecklingens gång häruppe i vår
nord och med ej mindre intresse indrifvit skatter till
sig själfva, till påfvarne, kyrkobyggnader och andra
dylika ändamål.
I Febr. 1314 lofvade ångermanlänningarne att årligen
vid Kuta vårting betala S:t Olofs-gärden till Upsala
domkyrka.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
