Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Trätoägan i Flattom.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sochn vill honom undangå; theröfver han sig mycket besvärar.
Och efter han säger sig icke kunna blifva besuten på det hemman
i Byn, med mindre än han får bruka the ägor i förberörde Flatom
sig till hjelp; derföre hafver han ödmjukeligen begjärat Vår nådige
efterlåtelse, att han samma trij sädesland jord beholla måtte; så
aldenstund hans fader hafver af öde uptagit och brukat samma
ägor, ock Vi förnimme, att han thesförutan icke kan behjelpa sig
med the ägor, som lyda under hemmanet; therföre kunne Vi väl
lida, att han förberörde ägor i Flatom må njuta och beholla, som hans
fader them tillförene brukat hafver, dock så, att han deraf skal
vara förplicktad att gjöra alla utskylder och rättigheter. Tu skal
förthenskull så beställa, att honom icke skjer häremot något
hinder eller förfång. Ther rätta tig efter. Datum Stochholm then 9
februari åhr 75.
JOHANNES."
(Efter bestyrkt afskrift i akten till K. M:ts bref den 15 febr.
1773, Bil. nr. 4 Riksark.)
Den fattige kaplanen i Högsjö fick ingen glädje af
denna till prästen testamenterade jord, som med rätta
blef kallad "trätoägan". Den fick med tiden alldeles
förfalla, ty "der sattes hvarken stock i hus eller sten i
hage". Jorden blef "husarm och ödegången". De "trij
sädeslanden" kommo åter "under rot och stubbe" och
löfskogen, unggranen, hvitmossan och kattfoten växte
snart ostördt.
Sedan 100 år hade gått och Jörnes för länge sedan
jordats "sunnangårds" om gammelkyrkan begynte
striden ånyo om trätoägan, men allt detta kan ju inte
beskrifvas i denna bok, ty då tar den aldrig slut. Men
så mycket kan jag säga, att "trätoägan" och processer
därom spökat genom seklerna, och det sista jag känner
om den är Svea Hofrätts utslag i målet den 9 Februari
1883. Kanske rätten till trätoägan blir lika svår att
utreda som rätten till "Lambertska arfvet"!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
