Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tyskland - V. Den oförmodade Underrättelsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 113 —
ärofull begrafning; men denne afslog det
strängt, emedan, sade han , en bannlyst och
kättare ej borde få ligga i vigd jord. Man
nedgrof honom derföre i all stillhet nära bron
•vid Benevent. Men ej blott folket, utan
äfven Fransmännen sjelfva, uppreste åt honom
en minnesvård, derigenom att hvarje
förbigående bar en sten till hans graf, och
sjelfva stället erhöll det betydelsefulla namnet:
’Blommornas klippa.’ Någon tid derefter
fann dock kardinal-legaten, erkebiskopen af
Cosenza, alt detta ställe vore kyrkans
egendom, samt att Manfred dessutom ej
förtje-nade något hvilorum i sitt fordna rike.
Derföre lät han åter uppgräfva hans lik,
och föra det till gränsen af Abruzzo och
Pi-sanum. Här blef Manfred för andra
gången begrafven i en aflägsen, af dystra
klippor omgifven dal, hvilken floden Verde
bildar, kort fore sin förening med Tronto,
likväl utan vanliga kyrko-ceremonier. I
närheten slår en enslig qvarn, och ingenting
antyder detta rum; men hos landtfolket i
kringliggande nejd skall dock, jag är säker
derom, i århundraden minnet fortlefva af
den sköne, snillrike och olycklige konung
Manfred."
Grefve Galvano hade knappast uttalat
dessa sista ord, förrän han, liksom förintad,
nedföll på en bakom honom stående bänk.
Uohenstaufen. 8
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
