- Project Runeberg -  Fru Holmfrid /
165

(1895) [MARC] Author: Mathilda Lönnberg With: Vicke Andrén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ett brudlin

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

165

ifrån hämtade hennes fader henne. Man talades då
vid att tillsammans draga till Söderköping yid
Lars-mässan för att köpa ett och annat till brölloppet,
hvar-ibland vigselring utgjorde det viktigaste.

Gudmund talade också om en häst. De hästar,
som. funnos vid Granmyr, ansåg han icke passa, men
Fäste menade, att Barbro vore en rask kvinna, som
väl icke behöfde en häst, så menlös som ett lam,
hon förstod e nog att tygla en gångare, som kunde
både springa och hoppa.

Barbro förklarade skrattande, att det kunde hon
visst, och att hon hade sett en häst bland Fastes
unghästar, som hon mycket fäst sig vid, och hvilken hon
nog skulle tämja, vore han än litet bångstyrig i början.

Fäste likade henne väl för denna förklaring. Det
syntes honom, som vore kostnaderna för detta gifte
stora nog ändå utan hästköpet. Men Gudmund var
icke tillfreds och utlät sig, att han nog visste, hvar
en häst funnes, som skulle passa Barbro bättre än
alla andra. Och huru det var, fick han ändå sin far
att gå in på att, sedan Barbro dragit hem med sin
fader, följa med honom till den, som ägde hästen.
Det var en stubbekarl på skogen Aspvid.

Barbro dröjde ännu en dag hos sina svärföräldrar.
Hon var nu alldeles förändrad, hon öfverfölls icke mer
af svårmodiga grubblerier, som gjorde henne liknöjd
för sin. omgifning, det lif de förde och de intressen,
som voro deras. Hon lefde nu, så att säga, midt
ibland dem, delade deras mödor och fröjder och gladde
sig åt hvad hon såg af sina svärföräldrars egodelar
och hvad de däraf ämnade gifva åt sin son.

En dag gaf Helga henne en ask, i hvilken var
förvaradt ett brudlin, sådant som fordom brukade
bäras i nordens land. Det var tjugu alnar långt och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:34:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/holmfrid/0165.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free