- Project Runeberg -  En svensk "utopist". Nils Herman Quiding ("Nils Nilsson, arbetskarl") /
11

(1909) [MARC] Author: Gustaf Henriksson Holmberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Företal

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

FÖRETAL

11

grundade samhället. Redan under den af
socialdemokratien betonade stamkommunismen, som ju
fort-lefvat ända in i våra dagar, såsom t. ex. i Ryssland,
enligt hvilken stammen (senare byn) var egare af
produktionsmedlen, jord och öfriga arbetsmedel,
härskade en öfverklass och en underklass.
Underklassen, de ofria, trälarna, tjänarna, voro uteslutna
från jordens egande, det bekräftar vårt eget lands
ursprungliga bondekolonisering, ehuru den
traditionella svenska historieskrifningen ignorerat denna
viktiga synpunkt. Ingen bestrider, att »Sveriges jord
odlats af frie män allt sedan bygd i norden bröts
af svear och götar», men jämte dessa funnos då
redan ofria såväl män som kvinnor.
Stamkommunismen vederlägger icke Quidings eganderättsteori
i fråga om jord- och människoegendom.

I den periodiska litteraturen har Quiding icke
varit samma negligerade författare som i
boklitteraturen. Under 1870-talet, då de olika delarna af
Quidings »Slutliqvid med Sveriges lag» började
utkomma, skrefvos så många anmälningar om den
första delen (»Revision af lagens yttersta grunder»)
att Quiding, som gått i författning om deras
insamling, hade läst omkring fyrtio, och ändock var, säger
han, antalet långt ifrån komplett. Recensionerna
öfver den andra delen »Reformlära» voro »mycket
färre», anmärker Quiding uppenbarligen icke utan
anstrykning af ironi. Kritiken, som ägnades de båda
delarna, tyckes författaren ha funnit vara ofruktbar;
han upptager endast en af desamma till bemötande,
den han betraktar som »ett märkvärdigt undantag
från mängden af recensioner», men hvars förf., äfven
han, var Quidings »ifriga antagonist». Sedan ha om-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:35:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/holmquid/0013.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free