- Project Runeberg -  Socialismen i Sverige 1770-1886. Bidrag till socialismens svenska historia i fyra fristående avdelningar /
12

(1913) [MARC] Author: Gustaf Henriksson Holmberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledning.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

grundsatser . . . i saknad av den vetenskapliga
systematisering som i allt fall utmärkte Cabet, S:t Simon,
Owen och Proudhon”[1]. Ovisst vad Kleen
därmed menar. Marxismen hade, då Kleen skrev,
icke det stadgade anseende som nu. Den
historiska materialismen, bland vars representanter
Kleen nämner Saint Simon, behandlas dock av
honom bland de deterministiska och fatalistiska
nödvändighetsteorierna[2].

Omedelbart efter den stora franska revolutionen
1789—1793, vars grundsatser vunno livlig anklang
även i vårt land, uppstod debatt om patriotismen
med tydligt framträdande antipatriotiska tendenser
såväl i politiskt som i socialekonomiskt hänseende.
Voltaire åberopas. Federalismen och de
federalistiska politiska principerna få likaledes
förespråkare, grundsatsenligt hävdade från
kommunistisk ståndpunkt av Quiding, från liberal
ståndpunkt av Bergstedt samt från internationalistisk
ståndpunkt av Kleen.

Vår första utopi förskriver sig från 1700-talet.
Liksom också de socialistiska idériktningar, vilka
framträdde i Frankrike under den stora franska
revolutionen, funno redan då även hos oss
efterföljare. Egendomsrätten blir sålunda 1792
socialistiskt angripen och kritiserad i en av de samtida
veckotidningarna “Patrioten”. Professor
Ljungberg har fördenskull utan överdrift kunnat beteckna
nämnda tidning, som utkom i Stockholm under
åren 1792—94, såsom “härolden för en
radikalism, som icke skyggade tillbaka för t. o. m.
kommunistiska slutföljder“. (Sv. Vitterheten,
II: 65).

Franska revolutionsidéernas återvärkan på
tänkesättet i Sverge skola vi emellertid reservera för


[1] Förra avd., del 1: 1206.
[2] Dito, dito 1: 685.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:35:44 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/holmsosv/0011.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free