Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Politisk socialism - Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
omistliga rättigheter. Men man gav egendomsbegreppet
endast betydelse av individuell eller privat
egendom. Men äro människorna födda “jämlika i
rättigheter”, så borde som följd därav de ju även
vara födda jämlika i egendom, d. v. s. födda
egendomsbesittare. Men så ville man icke tyda
saken. Om egendomen kommo fördenskull de
motsatta intressena att grupperas.
Å den ena sidan var det det politiska förtrycket,
som skulle bekämpas. För de s. k.
upplysningsfilosoferna (Voltaire och andra) var den politiska
nydaningen, störtandet av det absoluta
kungadömet och det därmed sammanhängande präst-
och feodalväldet huvudmålet. Det
grundväsentliga i ett samhällstillstånd, samhällsekonomin och
dess organisering, blev förgätet för politiken, som
sin natur likmätigt endast kan skapa de formella
rättigheterna rörande frihet, jämlikhet och
broderskap utan något faktiskt underlag delvis stöpta
i förordningarnas, lagarnas och författningarnas
former.
Å den motsatta sidan framhölls revolutionens
ekonomiskt-sociala uppgift, som det ävenledes var
statens plikt att taga hand om. Revolutionen var,
så länge denna försummades, med den nyss timade
1789—93 års liberala revolution därför icke
fullbordad, lödo Babeufs hotfulla ord under
direktoriets regering, ty allt fortfarande “suga de rika
åt sig allt livets goda och äro ensamma härskande,
medan de fattiga arbeta som slavar, täras bort
i elände och intet betyda i staten“. Staten gjordes
liktydigt med folket. Man förklarade sig som
anhängare av centraliserad socialism eller
statskommunism.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
