Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Politisk socialism - Federalism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
<h2>Federalism.</h2<
1. Allmän historik. — Allt sedan människans
allmänna rättigheter hade fått sin allmänna formel
i 1789 års franska rättsdeklaration, vilken inneslöt
fröet till internationalismen som en
mänsklighetsrätt, har intresset för federalismens princip varit
synnerligen stort i Frankrike. Praktiskt tog det
sig uttryck först i konventet, då en av konventets
deputerade, en preussisk bankir Clotz, vid dess
sammanträde den 20 april 1793 utvecklade en
organisationsplan för en universell republik, som
skulle vara uppdelad i departemang, ha människans
rättighetsförklaring till författningsgrund samt ett
världsparlament med deputerade från
primärförsamlingarna världen runt.
Knappt 20 år senare vänder Saint Simon sig till
de i Wien till fredskonferens 1815 församlade
statsmakternas furstar och statsmän med en skrift
“Om behovet av ett europeiskt parlament”, givande
där anvisning på hur Europas folk bör organisera
sig i ett gemensamt politiskt förbund under
bevarandet äv deras nationella oavhängighet.
Hans lärjunge August Comte, berömd som
grundläggare av ett filosofiskt system, positivismen,
utvecklar sedermera sin tanke om ett federativt
förbund av mindre stater på 1 till 3 miljoner
invånare. Till att börja med skulle den västra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
