Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Trettonde Sången. Kampen vid skeppen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Dig, Othryoneus, prisa jag vill framför dödlige alla,
därest du verkligen hålla förmår det löfte, du gifvit
Priamos, Dardanos’ ättling, som dig sin dotter har lofvat.
Liknande lön vi achaier åt dig skulle lofvat och gäldat,
ja, skulle gett dig till vif Agamemnons skönaste dotter,
hämtad från Argos hit, ifall du med oss i förening
Ilion störtat i grus med dess byggnader stora och sköna.
Följ mig, så skola vi strax vid de hafbefanande skeppen
enas om giftermål, ty vi njugga ej äro på hemgift.»
Sade och hän genom stridens tumult den fallne vid foten
började släpa åstad; men som nämnare Asios framsteg
framför sitt spann till fots, och hans hästar på honom i ryggen
flåsade, hållna af svennen tillbaks, och han glödde af ifver
att få Idomeneus fälld, men denne kom före och lansen
stötte i strupen in under hakan och tvärs genom halsen.
Brådstört föll han omkull, såsom faller en ek eller poppel
eller en reslig tall, som af timmermännen på bergen
fälles med yxorna, slipade nyss, till virke för skeppen:
sålunda låg han på jord framför vagnen och hästarna utsträckt,
medan han rosslande grep i det blodbesudlade stoftet.
Men från hans körsven fattningen vek, som han hade tillförne,
och han ej mäktade ens att från fiendens mordiska händer
vända med spännet och fly; och den käcke Antilochos honom
rände i midjan sin väldiga lans, och ej skyddade honom
kopparbrynjan, han bar, utan midt in i buken gick lansen;
stönande föll han till jord ifrån välarbetade vagnen.
Därpå hans hästar strax af Antilochos, sonen af Nestor,
drefvos från troerna bort till de benskenklädde achaier.
Slagen af sorg öfver Asios’ död, mot Idomeneus framsprang
hjälten Deifobos fort och slungade blänkande lansen;
dock Idomeneus såg det i tid, och behändigt han undvek
kopparlansen, betäckt som han var af den rundade skölden,
som han i striderna bar; den med blänkande koppar och oxhud
rundtorn var klädd och försedd med tvänne förstärkande
tvärträn;
hukad bak denna han stod, och kopparlansen flög öfver,
skölden blott klingade doft, när lansen den snuddande rörde.
Dock förgäfves den slungad ej var ifrån kraftiga handen,
utan den träffade Hippasos’ son, den tappre Hypsenor,
aedanom bröstet i lefvern, och strax han segnade samman.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
