Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hon teg en stund och svalde rådvillt.
«Jag tror, att då vore det allra enklast, han en
gång steg hitin,» genmälde hon kort. «Då behöfde
visst ingen särskildt läsa lagen för honom.»
Och då han dertill ingenting svarade, gjorde hon
en tvär åtbörd, som om hon samlade sig, virade
paketet fastare samman samt slöt själen tätare om
lifvet.
«Ja, godnatt då.»
«Godnatt.»
Det hade blifvit kväll under tiden. Då hon
hunnit utanför byn, var solen redan nedgången;
broderns gård låg der borta framför henne som en
skarptskuren silhouett mot den bjerta, köldgula
höst-aftonsrodnaden. Icke en menniska att se på vägarne;
hon gick alldeles ensam fram i kvällen, hvilken i detta
moment var så intenst ljus, för att i nästa slockna
och skymma så mycket hastigare. Blott råkorna
firade orgier i den genomskinliga luften; de suto
högt, högt uppe som små små svarta prickar, helt
orörliga, hvilande på vingarne, — så med ens kom
det rörelse i massan, och de sköto nedåt genom
rymden i en blixtsnabb båge, så det hven i den tysta
kvällen.
Hon stannade och blickade opp mot råksvärmens
lustiga lek; och som hon dervid vände det i en svart
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
