Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
108
I SCHWEIZ.
månad. Lyckligt dock när ett förbiseende deraf aflopp så
lätt som för Handelstidningens brefskrifvare den 1 Juni.
Bantåget gick en qvart tidigare än förut; han kom ett par
minuter försent, men det var en herrlig dag kl. 5 på morgonen
och vänligt sällskap.
Hvad kunde man bättre göra än en promenad i båt på
den klara sjön. Herrligt smakade derefter morgonkaffet,
intaget uppå kajen, med det förträffliga hvetebröd, som man
har öfverallt i Schweiz och hvarå jag gerna velat hemföra ett
prof, såsom förebild för vår bageri-industri. En promenad
till fots genom Haldimandska parken — en vacker och fri
natur — beredde mig tillfälle att höra något om denne man,
som varit för Lausanne en god medborgare, i ordets högsta
mening, hvadan ock staden ärar hans minne. Så har man
uppkallat en gata med hans namn.
Hr Haldimand var en gammal ungkarl — att han det
förblifvit utgör en Jiten roman — som tänkte godt om sina
medmenniskor och handlade derefter. Han skänkte, såsom
jag förut omtalat, åt staden ett bad- och tvätthus, uppfördt
till en kostnad af 75,000 frcs. Han deltog med liknande
belopp i en stiftelse för blinda och döfstumma. Han var med
om allt hvad som var allmänt gagneligt. Om dessa
förtjen-ster är han dock ej ensam, ty det finnes mångenstädes rike
män, som älska att handla i samma anda. Men det är ej
många, hvilka, likasom denne gamle herre, upplåta sin vackra,
vårdade park åt allmänheten. Hr H:s park stod, på hans
uttryckliga förordnande, öppen dag och natt för hvem det
vara månde, i den uttalade förhoppning att man ej skulle
skada hans träd och blommor. Och Lausannes invånare sveko
ej denna förhoppning. Ingen trädgård har varit mera fridlyst
än denna, som alltid stod öppen.
Det blef en stor öfverraskning i den vänliga pensionen,
der man qvällen förut tagit ett hjertligt afsked af de resande
svenskarne, då de nu återkommo. Det var dock blott för en
kort stund. Ater ljödo afskedsord på fem olika tungomål,
med hopp om och inbjudning till återseende. Jemvägens
hvisselpipa ljöd, och snart låg Lausanne gömd för blicken
mellan sina kullar och gröna träd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>