- Project Runeberg -  Blomsterkonungen : Bilder ur Linnés lif /
31

(1879) [MARC] Author: Herman Sätherberg, Carl Larsson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Han såg, hur i luftiga, sköna loft
De signade blomstergenier logo
Och kärlekens renaste offer togo,
På bäddar af guld och eteriskt doft.

Han såg, hur Nymphæa ur böljornas famn
Steg upp att besegla sin ljufliga trängtan;[1]
Han såg Vallisneria kärligt i längtan[2]
Förbida sin make ur djupets hamn.

Och undret han såg, hur vid solgudens smek
Små blomsterbarnen till lifvet gingo
Och dopet ur morgonens daggskålar fingo,
Vid foglarnas sång och sefirernas lek.

Då fyldes af tjusning hans klappande bröst.
Betagen af skapelsens härliga under,
Han glömde med ens alla lidandets stunder,
Och prisade Herran med jublande röst;

Ty gåtan är löst, som i tusende år
Har gäckat naturens forskare alla. —
Nu föddes Systemet, som ej skall falla,
Så länge en blomma ur jorden går.[3]





[1] ”En stor del af örterna” — säger Linnæus i sin skrift: Sponsalia
plantarum
, eller Blomstrens biläger — ”ligga med sin stjelk dolde under
vattnet; men då blomstringstiden nalkas, uppsimma de med sina blommor,
såsom Nymphæa, Hydrocharis, Potamogeton, Persicaria amphibia. Andre
åter döljas under vattnet till alla sina delar, såsom Myriophyllum,
Stratiotes, Ranunculi och de fleste Potamogetenes; men under blomstrandet
uppvisa de alla öfver vattnet sitt blom-ax, hvilket, då blommandet är
öfverståndet, återigen neddrages.”
[2] I nyssnämnda af handling skildrar L. följande sällsamma egenhet hos
vattenväxten Vallisneria:

Vallisneria (Mich.) har ett ganska långt blomskaft, men uti
Spiralcirklar sammandraget, att det således är helt kort. Denna växer uti diken
och bäckar under vattnet, och stjelken har allenast en enda blomma. När
den skall blomstra, uträtas blomskaftet allt intill dess att blomfodret
kommit öfver vattnet; när det är skett, slår blomman ut; men efter några
dagar, sedan den har utblomstrat och blifvit hafvande, drager hon sig
åter under vattnet neder, i det att blomskaftet vecklar sig, som förr,
spiraliter tillsamman. Och denna är honan. Vallisnerioides (Mich.) växer
på samma ställen äfven under vattnet; men med en, knappt fingerlång
stjelk, som således ingalunda kan uppräcka till vattenbrynen. Denna har
en myckenhet blomster, hvilka, då de äro tillreds att blomma, släppa sin
stjelk, och lika som små blomster uppflyta. Dessa äro i förstone tillslutne;
men så snart de kommit öfver vattu-brädden, utvecklas de och simma
omkring, biåsandes då sitt frömjöl på de kringflytande jungfrur. Och
denna är den förras man. Detta märkte och beskref fuller Michelius,
men kunde dock häraf ej sluta, att äfven hos blommorna skulle gifvas
männer och qvinnor.”
[3] Linnæi Sexualsystem, eller hans indelning af växterna efter
fröredningsdelarnes beskaffenhet m. m., gjorde med ens revolution inom botaniken
och är, utan tvifvel, ett bland de snillrikaste af denne utomordentlige mans
verk. L. hade ännu icke uppnått sitt 25:te lefnadsår, då han gjorde detta
sitt växtsystem bekant och dermed lade grunden till sitt verldsrykte.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 12:03:54 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hsblomkon/0042.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free