Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 118 —
på samma gång drog fram stolen, som Dentow
satt så långt som möjligt in i fönstersmygen.
Baronen betraktade henne med ett ironiskt
småleende. Han märkte att hon var besvärad af
den téte-a-téte han anordnat, men att hon hvarken
hade kraft eller sinnesnirvaro nog att komma ifran
den, och han njét obarmhertigt af den lilla seger
han vunnit. Han stälde sig långt inne i fönstret,
nästan bakom gardinen, och Carolines oroliga
blickar beredde honom ett retande nöje.
Hon å sin sida kände sig på en gång förlamad
och ångestfullt orolig. Häftigare än någonsin erfor
hon trycket af denna despotism i hans kärlek, för
hvilken hon från första stunden bäfvat, men som
ändå så oemotståndligt tjusat henne.
»Jag tror ni är — — rädd att sitta här med
mig,» hviskade baronen, i det han böjde sig öfver
Caroline och såg henne in i ögonen.
»Rädd?» utbrast Caroline med en kastning på
- hufvudet, »hvarför skulle jag vara rädd? Jag har
ingen orsak dertill. En annan sak är om jag finner
det rigtigt... hvad ska jag säga... comme il
faut... kanske?» tillade hon smaleende.
»Comme il faut!» svarade baronen föraktfullt.
»Och det tänker ni på... det bryr ni er om...
da jag... då ni... då ni kan göra... då ni kan
bereda mig några ögonblicks sällhet.,. Ni kan ju
för att lugna ert samvete t. ex. föreställa er att ni
är en barmhertig samaritan,» fortfor han med
öfverdrifven häftighet, »föreställa er att jag ar
sjuk... sårad... lidande... jag är det till själen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
