Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
öppnades nu helt och hållet, och vid skenet at en
nattlampa såg jag nu, att den jag talade med var
en ännu ung, ganska vacker kvinna, som på armen
bar ett barn på fyra, fem år. Hon var ännu helt
förvirrad, hade tydligen väckts af bullret, klädt sig
i all hast, men förstod ännu icke riktigt hvad som
var å färde.
»Hvad skulle hon göra? Skulle hon kanske
gå upp i öfre våningen?
»Jag försökte lugna henne, sade att faran icke
var öfverhängande, men att det bästa vore, att
hon lämnade huset så snart som möjligt, i fall ’
elden skulle fatta äfven i det-
»Ja, ja, men hon hade ännu en liten. — Hvar
var han då? —Jo, han låg ännu i sin säng; hon
hade ännu icke hunnit väcka honom. — Men då
måste hon göra det, och kläda på honom så fort
som möjligt. — Ja, ja.» Hon såg sig omkring. Ville
jag taga den lilla här så länge då? Hon räckte
flickan åt mig, och innan jag ännu hunnit besinna
mig, hade jag barnet i mina armar, modern
försvann i ett inre rum, och vi, den lilla flickan och
jag, voro ensamma. Då, —ja, min bror, så gammal
mullvad jag är, blir jag ännu varm om hjärtat,
när jag tänker därpå — då lade hon, den lilla
flickan, sina armar omkring halsen på mig, slöt
sig intill mig och kysste mig på kinden, en liten
varm, bedjande, förtroendefull kyss. Sannerligen,
min bror, fick jag icke tårarna i ögonen, och jag
kände, att jag skulle kunna göra hvad som helst,
gå genom eld och rök, ja, offra lifvet för den lilla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
