- Project Runeberg -  Om luft och bad m.m. vid Marstrand /
75

(1862) [MARC] Author: Truls Johan Hartelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ning eller sönderdelhing, d. v. s. af ett större bortgående
af förbrukade ämnen. Dessa ämnen bortgå genom
njurar-na, buden, lungorna. I urinen återfinnas hufvudsakligast
dessa ämnen. Kemisten Lehman fann genom noggranna
observationer, att det inom 6 timmar blef en betydlig
skillnad på dessa bortgående ämnen efter ett bad, jemnfördt
med, då ej badades. 1 medeltal fenn han följande:

Utan bad var totalförlusten . . . . ..............4 65 gram.

Med bad mellan + 7° och 12* R.....................7114 „

Alltså uppkom genom bad i medeltal en
differens af ................. . ....................521 „

Tusen gram urin innehöll utan bad 14,4 59 festa ämnen;
efter ett sittbad ^ timma +15*11. 46,it6 „ „

Det ar urinämnet, som genom badet ökades så betydligt,
salterna deremot snarare minskades. Jemnförelsen af bad
vid olika temperatur visade, att bad ökar afcöndringen
genom njurar, bud, lungor, men olika efter olika
tempera-turgrad lios vattnet. Störst var a&ondringen vid den
lägsta grad bos vattnet och minst vid medeltalet, men
ökades temperaturen hos vattuet till någon betydlig grad, så
ökades JLfven afeondringen. Det visade sig, att i mån
temperaturgraderna vidgade sig, närmade de sig i delta
afee-ende till enhet i sina verkningar. Således liar ett kallt
oöh varmt bad likbet i sina verkningar deruti, att de båda
Öka afeöndriugarna. Delta låter kanske förklara sig på så
salt, att de periferiska nerfvema vid reflexverkningarna motr
taga intryckets styrka, men äro likgiltiga för det
qvalitati-va. Köld, värme, en frätande syra, dier Isesion af ett skarpt
jern kunna i fajernan genom förståndets operation uppfattas
dika, men motsvara de hvarandra i våldets styrka, så
åstadkomma de samma reflektoriska verkan.

De af bad åstadkomna, antydda fysiologiska föreleel-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 08:08:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/htjomluft/0085.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free