Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
någon närmare kritik däraf, blott anmärkande den egendomliga
uppfattningen t. ex. af rundtornen vid kyrkorna (och
rundkyrkorna) såsom afläggare af «de gammalgermanska rundborgarna».
Seesselbergs alltför våldsamma konstruktioner i afseende på
kyrkoarkitekturens sammanhang med försvarsväsendet påpekas också
af P. Johansen.
Icke heller här är stället för en genomförd kritik af
Seesselbergs arbete. Ett par allmänna omdömen jämte några
detaljanmärkningar kunna vi dock icke underlåta att tillfoga.
Först och främst måste den tyske arkitekten-författarens
teckningar från Lund, Dalby och andra kyrkor, intagna dels i
texten, dels i det särskilda planschverket, på det stora hela
mycket lofordas. Några af dem, som framställa rekonstruktioner,
förefalla dock väl fantastiska. Hvad texten beträffar, förvånas
man först af den oerhörda säkerheten och naiva pretentionen,
hvarmed förf. framställer sina satser, genom hvilka han tydligen
vill göra epok i arkitekturhistorien. Till detta ändamål saknar
han emellertid alltför många egenskaper; hvarken själfkritiken
eller studierna räcka till. Han röjer ofta brist på en verkligt
historisk uppfattning och behandlar dels utan förstånd dels
alltför nonchalant de skandinaviska källorna. Jag skall strax gifva
exempel härpå. I många månader vistades han i Lund (omkring
1890) och gjorde där delvis mycket noggranna mätningar och
undersökningar å domkyrkan, hvarvid hans arbete på allt sätt
underlättades af myndigheterna. Han anställde också forskningar
i Dalby, Vä, Visby, Sigtuna samt på några platser i Norge och
Danmark. Till flera intressanta resultat har han tvifvelsutan
kommit; detta gäller också Lunds domkyrka, t. ex.
undersökningarna om vestpartiets portalförhållanden och om det s. k.
lekmannakoret. Huru det än skulle smickra vår patriotism — och
lokalpatriotism, om Seesselbergs åsikt rörande domkyrkans
enastående betydelse och den inverkan, dess arkitektur utöfvat på
Tysklands, vore riktig, måste jag likväl uttala mina starka
betänkligheter däremot. Huru är det t. ex. möjligt, att Lunds
domkyrka skulle helt och hållet också till vestpartiet (utom
tornens öfre delar) varit färdig 1145? Den invigning, som då
skedde, gällde ju blott altaret i högkoret — hvarför behöfde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
