Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
själfständighet, ännu bär hon blott den italienska
kappan lätt kastad öfver axlarna, ännu har hon
icke glömt sina gamla beundrare för sin nuvarande
äkta man.
Hon är mera trofast mot sina minnen än
hon varit mot dem, som lämnat dem åt henne.
Man kan ännu fragmentariskt läsa hennes historia
i hennes reliker. Här resa sig ännu några
grekiska pelare i enkel skönhet, påminnande om
hennes första kärlek, den djupaste af alla och
den som lämnat de djupaste spåren efter sig,
hennes ungdomsdröm om ett lif af klarhet och
harmoni, af en jordisk skönhet, så högboren att
den sorglöst stormade himmelen, och af tankar,
så själfmedvetna, att de icke fruktade att trampa
jorden; där möter ögat en arabisk fönsterbåge,
smärt och fantastisk, skönt nyckfull i sina linier,
och då fylles sinnet med drömmerier om detta
folk, som med ungdomlig våldsamhet stormade
fram öfver jorden, föryngrande och befruktande,
eröfrande icke blott med skärpan af sin klinga
och makten af sin hänförelse, utan äfven med
sin tankes finhet och sin fantasis rikedom; detta
folk, som för en tid äfven tjusade den sicilianska
skönheten och tryckte sin bildningsprägel på
hennes mjuka sinne.
Men den ungdomlige eröfraren måste vika
för främlingen från norden, som kom, mörk och
allvarlig, ryckande till sig det sydländska bytet
och hållande det fast i sina hårda, järnklädda
händer. Som icke tjusade utan kufvade, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
