- Project Runeberg -  Humoresker, skisser och historier från bygden / Senare samlingen /
224

(1909) Author: Thure Sällberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Kall vår.

Det gifs, som vi veta, ett gammalt ordspråk, hämtadt ur
bonde-praktikan, som säger:

»April våt och maj kall,
fyller bondens lador all.»

Om det nu inte finnes så mycket sanning i den här åldriga
sentensen, så gömmes det i alla fall en hel hop tröst och
förhoppning uti honom.

När kölden kommer på vårsidan och bränner af topparne på
rågfälten och stäcker klöfvern i hans lofvande frodighet och krymper
svällande knoppar samt kommer hela växtligheten att stanna och
tyna, är det ju så tröstefullt alt kunna påminna sig den gamla
bonde-praktikans ord, som ändå ställa i utsikt rika och vajande skördar.

— Här a, förstås, en hop rusk och snö, som ska’ ner. Se’n
kommer dä’ att växa, så att dä’ brakar i backarna! säger man, när
frost och kyla knäppa till fram i maj.

Jojo, man har icke långt till tröslgrunderna, och väl är det för
den stackars mänskligheten.

Så gingo de ock nere i Backelund och menade godt om don
bitande och smällkalla våren. Inte fanns där just mycket foder kvar
i ladan och inte visade betet någon håg att växa i kölden. Men det
unga hjonelaget var inte ledset för det.

— Dä’ här tar knäcken på jordlopporna och all annan uselhet!
logo de, när de kommo ut om morgnarne och sågo rimfrosten på
marken och isen i vattenhon.

Det var, som sagdt, ett ungt folk, som nu bodde i Backelund,
och de sådde just sin första gröda därnere.

Svens far hade varit en storgubbe i socknen och ägare till
Boa-ryd, så att man nog inte för ett par tre år sedan skulle kunnat tro,
att hans son en gång skulle behöfva hamna som brukare af det lilla
Backelund.

Men det går så underligt till här i världen.

Göran i Boaryd var på sin tid en storkaxe, pösig af rikedom
oeh morsk af välde.

Boaryd skötte han som en herregård, odlade och konstrade och
experimenterade, som om han gått igenom bå’ Alnarp och Ultuna.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 08:11:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/humohis/2/0226.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free