- Project Runeberg -  Humoresker, skisser och historier från bygden / Senare samlingen /
477

(1909) Author: Thure Sällberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Jordöl i Skrymtebo.

Nu för tiden vill det till, att man håller tungan rätt i
munnen, om man vill eröfra ärones krona åt sig ute på landsbygden.

Kan man inte på ett finurligt sätt dölja sina små snedsprång,

så barkar det åt häcklefjäll, och den som inte har något absolut
fördoldt och bra gömställe för sin whiskyflaska eller sitt
sädesbrännvin, han varder bums utspretad ur landsting, kommunalnämnd,
väg-styrelse, snöploglag och skolråd.

Men förstår han däremot bara att gömma varorna väl och
smyga sig till dem, så att ingen ser honom, kan han emellertid
hysa ett godt hopp om framtida storhet.

Och det är i alla fall en välsignad sak, att synden motas bort
ur dagsljuset och kastas ut i mörkret, dit den rätteligen hörer.

Förr i världen gingo vi omkring som glupande ulfvar ute på
landsvägarna med lommaflaskor i bakfickorna, med bäljaspel under den
ena och flickor under den andra armen. Vi förstodo inte bättre på den
tiden, vi skråar, utan vi tjoade och hojtade och tryckte ömsom
flaska, ömsom tösaläpparne mot våra munnar midt i solskenet och
dagsljuset, precis som om ingen skam varit till i världen. Och
ändå kunde man på den tiden bli både kyrkovärd och ledamot i
taxeringsnämnden.

Försök med något så’nt nu, så får en se, hur det går!

Ah, nänämen, nu är det strängt och kyskt, så det förslår. Så
länge dagern varar åtminstone.

Nere i Skrymtebo socken ha de en sparbank, där skolmästaren
är en slags kamrer.

En dag, när han satt där och plitade med sina räntor, kom Nils
i Slambo in till honom.

— Mi’ stora so har fått rödsjukan, så jag har var’t ute och
skaffat mej en konjaksslank till henne. Får jag ställa in botällen
i kassahvalfvet en vändning, mens jag tittar in och talar ve’
kom-munalordförar’n? bad Nisse.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 08:11:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/humohis/2/0479.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free