Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första akten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Grefvinnan.
Hvilket öfvermod! Men min snälla Louise v.
Dühring har visst alltid varit mycket oförståndig.
Cecilia.
Ja, hon har skämt bort henne förskräckligt, så
att hon alldeles glömmer hvem hon är — hon gör
i alt samma anspråk som om hon vore en legitim —
Grefvinnan.
Det är i alla fall vackert af Louise — ett sådant
öfverseende.
Cecilia. (skrattande).
Ja, nog har hon fått vara öfverseende alltid. Alla
de tusen historier baron haft — och min man säger,
att han lefver på samma sätt än i dag —
Grefvinnan.
Men Louise kan verkligen inte beklaga sig öfver
honom som äkta man i alla fall. Ett sådant tålamod
som han har med hennes otaliga nycker — och så
artig och uppmärksam han är — alltid kysser han
henne på hand — det ser så fint och ridderligt ut —
(Kysser på fingret) och Louise har själf sagt mig, att
det aldrig kan hända, att han kommer in i hennes
salong utan att ha bytt stöflar när han varit ute —
det är verkligen något af en äkta riddersman hos honom.
Cecilia.
Ja, det är sant. Men det har Blanka inte ärft
— jag tycker åtminstone alltid att det är något ofint
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
