Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Geijers hustru. Av Lotten Dahlgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hon överlevde mannen till ett via dolorosa, där det är
smärtsamt och djupt vemodigt att följa henne, men där
bilden, som så ofta är fallet, genom sorgens och
prövningarnas luttring erhåller en högre förklaring.
*
Anna Lisa Lilljebjörns barn- och ungdomsliv synes
ej ha motsvarat den föreställning, man vanligen gör sig
om en vacker, begåvad, talangfull ung värmlandsflickas
tillvaro, framlevd i en så härlig, leende natur som den,
varav hennes barndomshem Odensta var omgivet.
Redan vid 15 års ålder stod hon, jämte sin ett år äldre
syster och ett par yngre bröder, moderlös, och hemmet,
där fadern, den fint litterärt och musikaliskt bildade
gustavianen Knut Lilljebjörn, nu ensam förde spiran,
började allt mer bära spår av ett överhandtagande
obestånd. Odenstapatronens dåliga affärer voro allt för
väl kända av honom själv, vämier och grannar, för att
ens något försök skulle göras att söka överskyla detta
faktum.
Att atmosfären i ett hem, vilande på en så osäker
ekonomisk grund som fallet var med fänrik Lilljebjörns,
måste verka tyngande på ett stolt och ömtåligt sinne
som dotterns, är lätt att förstå. Därtill kom, att hennes
lynne, ett arv på möderne, hade en dragning åt
melankoli. En otillfredsställd längtan, en benägenhet att aldrig
kunna hänge sig åt stundens lycka, men att ständigt se
bortom det närvarande till ett oupphiuneligt något,
synes ha varit grundtonen i hennes väsen.
Allt ifrån helt unga år hade hon fäst sig vid sin fräude
på långt håll, Erik Gustaf Geijer på Ransäter. Ja, långt
innan den lärde magistern bevärdigades på minsta vis
ägna den lilla blyga odenstaflickan någon
uppmärksamhet, hade hon skänkt honom sitt unga hjärta. Skulle
han någonsin komma att lägga märke till henne? Kunna
bry sig om henne? Lära sig att hålla av henne? Länge
ruvade hon mellan hopp och fruktan på dessa frågor.
Xär hoppet, att en sådan möjlighet kunde bli
verklighet, började dagas för henne, uppstodo andra
betänkligheter. Skulle väl faderns motstånd kunna övervinnas?
Knut Lilljebjörn var väl varmt fästad vid sin unge frände,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 08:16:03 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/husmokal/1920/0042.html
