Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Geijer och göterna
- Geijers första dikter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hjältesagan (samma adress) — allt anmärkningar, som
sammanhänga med Geijers sinne för det konkreta, det
verklighetskraftiga, med ett ord, det realistiska draget i hans
natur. Och han tvivlade på de nordiska myternas
användbarhet i bildande konst, främst i bildhuggeri, ett kätteri
som Ling icke förlät honom och som vållade dennes
utträdande ur förbundet.
Geijers första dikter.
Jämsides med dessa märkliga prosainlägg i dagens
kulturella spörsmål tillkommo de skaldestycken, i vilka
Geijer gav poetisk omklädnad åt idéer och stämningar,
som fyllt honom under resan och tiden närmast därefter
och som krävde utlopp i den bundna formen. Värdet av
Idunas första häften beror till god del just på dessa
dikter, i vilka han i ett slag framstår som fullrustad skald.
De tidigaste tillkommo under förra hälften av år 1811.
Men i den mest betydande av dessa dikter, den som
betecknar det avgörande genombrottet: Vikingen (1811),
skönjer man stämningar, som fyllt hans inre året förut,
då han färdats över Nordsjön och gripits av havets poesi,
stämningar, som han tolkat, då han från ett litet
strandhus i Sidmouth skrivit till sin trolovade om sina
äventyrsdrömmar och sitt vemod, sin “svåra längtan“ efter hem
och käresta, en längtan som han i samma brev gav luft
i några tafatta verser, vilka trots all otymplighet giva en
förklang av mästerstycket från 1811.
I ingen svensk dikt hava ungdomslust och bragdlystnad,
parade med ungdomsvemod, fått en så klassisk tolkning
som i denna sång, där vikingen känner stugan, ja hela
jorden för trång, rikedom och makt värdelösa i jämförelse
med fri och ohämmad färd för friska vindar, utan hänsyn
till världens tomma ävlan och vardagsbestyr. Till synes
är dikten en sång om forntidens viking, den tappre
sjökonungen, vars trotsiga hjälteskepnad är given med full
åskådlighet. Faktiskt är den en personlig bikt från
skaldens innersta, en samtidsdikt i nordisk förklädnad.
Vikingens filosoferande och reflekterande över egna
handlingar och eget sinnelag tillhör visserligen — som Rääf
anmärkte — mera Geijers än sjökonungens tidsålder.
Men varje dikt med ett historiskt motiv måste ju slå
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 08:16:45 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/huvudrag/3/0112.html
