Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Tegnér och hans efterföljare
- Tegnérs studier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Tegnérs studier.
Tegnérs studier voro närmast filosofiska, estetiska,
klassiskt filologiska. Med den tyska filosofien gjorde han,
såsom främst Albert Nilsson uppvisat i sina grundliga
undersökningar bl. a. av Tegnérs filosofiska skriftställen, nära
bekantskap. Genom Munthe hade han blivit förtrogen
med Kant, och dennes pliktlära skänkte den melankoliske
ynglingen levnadsmod; även Fichte och Schelling studerade
han, och de hava tvivelsutan, såsom på senare tiden med
styrka hävdats av olika författare, haft betydelse för
utbildningen av hans livsåskådning, ehuru man icke får
betrakta detta inflytande under förstoringsglas.
Men trots att han bedrev filosofiska studier, och detta
säkerligen ej blott av yrkesplikt, kände han en viss
motvilja mot den efterkantska filosofi, vars inflytande han
dock icke kunde undandraga sig. Han förklarade 1804, att
han tröttnat att leka blindbock med Kant och ej ansåg sig
hava mera förnuft att förlora, än han väl behövde och
som han föresatt sig bevara, så länge han kunde, om det
ej bleve honom en ämbetsplikt att förneka det. Och långt
senare uttalade han, att han med sitt konkreta sinne hade
föga tycke eller fallenhet för dessa abstrakta spekulationer,
“ty ehuru jag kan ha någon skarpsinnighet, saknar jag
dock djupsinnighet och förvillar mig lätt vid en längre
systematisk deduktion, som icke kan giva några hållpunkter
för min fantasi“. Han tillägger, att vad som i synnerhet
fäst honom vid den Kantska kriticismen, var dess
ursprungligen skeptiska natur och dess resultat, som stannade vid
ett obekant och outgrundligt.
Han förblev också ständigt misstänksam mot den
metafysiska spekulationen, och den rent skolastiska metoden i
den tyska filosofien bjöd honom innerligt emot. Talrika
äro de utfall han i sina brev ägnar det tyska “grumlet“
och dess omplantering på svensk botten, särskilt hos de
svenska fosforisterna och Stagnelius. Han kunde t. o, m.,
såsom synes framgå av svarsbrev från Geijer, ifrågasätta
nyttan av filosofiens studium över huvud för
människans odling.
Faktiskt har emellertid den samtida tyska filosofien en
betydande del i reflexionsskalden Tegnérs poesi. Han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 08:16:45 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/huvudrag/3/0132.html
