Hvar 8 dag / Årg. 10 (1908/1909) / 35 (1899-1933) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 3, den 18 oktober 1908 - J. S. Edström och A. S. E. A. i Västerås

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

väg, vidtog nu för honom
en arbetsam tid, med växlande
platser som trappsteg
för trappsteg lyfte honom
ur det obemärkta. Efter
en treårig tjänstgöring som
konstruktör vid afdelningen
för elektriska maskiner
hos den världsbekanta firman
Westinghouse Electrical
Manufacturing C:o i Pittsburg,
anställdes han 1896
som elektrisk ingeniör vid E.
Gwel-Parkers verkstäder i
Cleveland och företog för
deras räkning en vidlyftig
resa i Europa hvarvid bl. a.
äfven hemlandet besöktes.
Under hans frånvaro hade
emellertid förhållandena ändrat
sig, på haussen följde
en allmän depression inom
affärslifvet och vid sin återkomst
möttes han af underrättelsen
att firman sett sig
nödsakad inskränka sin
verksamhet, till följd hvaraf
hans plats uppsades. Öfvergick så till General Electric
Manufacturing C:o i Schenectady där han i främsta
rummet kom att syssla med elektriska banor, deras
konstruktion och anläggning. Från nu af tränger han
allt djupare in på detta område, specialiserar sig och
lämnar 1897 Amerika för ett anbud från Schweiz.
Här inträder han i kommunens tjänst och anställes i
Zürich som stadens spårvägstekniker. Intill 1900 utöfvar
han nu en omfattande verksamhet inom spårvägsområdet,
anlägger nya linier och öfverför här och
hvar de gamla hästspårvagnarne i modärnare former.
Samtidigt upprätthåller han en anlitad ingeniörsbyrå
för konsultativ verksamhet inom branschen.

Efter fotografi                        Kliché: Bengt Silfversparre. MONTERINGSHALLEN FÖR STORA MASKINER.

Dök så frågan upp om elektriska spårvägar i Göteborg
och som ordspråket säger: När nöden är störst
är hjälpen närmast. Den kom i dir. Edströms person.
Till honom riktades, som nämndt, år 1900 ett anbud
att öfvertaga ledningen af detta stora arbete och det
sätt, hvarpå han fullgjorde detta uppdrag, har ej allenast
på det skarpaste belyst hans kompetens och beundransvärda
organisationsförmåga utan äfven tillförsäkrat
de svenska spårvägsanläggningarna en popularitet
som alltjämt vinner ny terräng. Kanske att uttrycket
våra spårvägars fader, tillämpadt på dir. Edström,
i någon mån skjuter öfver målet, men det är
säkert att mången uppburit en liknande titel för mindre
insats än hvad Edström härvidlag gjort, ty hans
anläggningar i Göteborg, Helsingborg, Norrköping och
Malmö hafva absolut gifvit uppslaget till det allmänna
krafvet på dylika linier litet här och hvar i landet.

Arbetet med Göteborgs spårvägar afslutades 1902
och han kvarstod som chef för desamma till midten
af 1903. Då, den 1 juli s. å., vinkade honom ett annat
uppdrag, som i långt högre grad än tillförene ställde de
högsta fordringar på sin man, ty när han den dagen tillträdde
sin befattning som verkställande direktör vid
Allmänna Svenska Elektriska Aktiebolaget i Västerås,
tog han ej tömmarne till en gammal välskött affär
i sin hand, utan ställdes tvärtom inför den vanskliga
uppgiften att bringa på fötter ett företag som genom
diverse missgrepp bragts i det vanskligaste läge. Här
om någonsin kom hans organisationsförmåga till användning,
och med orubblig konsekvens genomförde
han de förändringar som hans praktiska blick
fann nödvändiga. Bolaget, hvars verksamhet i enlighet
med utländskt mönster uppdelats i filialer
med fabriker i Finland, Norge, Danmark och England
utan att lönande betingelser härför förelågo, koncentrerades
till Västerås och härifrån administrerades
den vidtfamnande affär som för föregående år visade
en omsättning af öfver 12,000,000 kr. Men direktör
Edströms arbete inskränkte sig ej till det rent administrativa,
han ingrep öfverallt där den gamla surdegen
jäste, ref ned och byggde upp, modärniserade
och fick fram ej blott verkstäderna utan
äfven fabrikationen i en form som kunde bjuda konkurrensen
spetsen. Och i nuvarande stund leder han
ett företag som utan gensägelse är Sveriges mest
betydande inom sitt gebiet, ett företag som ej blott
räknar en personal och arbetsstyrka af 2,400 man
utan äfven genom de anläggningar som utförts i olika
delar af världen skapat sig själf och svenska namnet
en god klang.

Man skulle tro att med en dylik arbetsbörda medgåfve
ej tiden att direktör Edström, en koncentreringens
man, räckte till för områden som ligga vid
sidan af hans egentliga verksamhet. Men att så är
fallet visar kanske bäst styrkan af hans organisationsförmåga
och lifaktigheten af hans intressen. Ty om
ock Sigfrid Edströms namn vunnit god burskap inom
vidsträckta industriella kretsar, fins en annan, kanske
än större kontingent som i honom ser ledaren och
hjälparen par préférence. Vi mena idrottsmännen.
Och de göra det, emedan han själf är idrottsman,
emedan han är ung och solidarisk med deras sträfvande.
Det var på hans initiativ som Svenska Gymnastik-
och Idrottsföreningarnes Riksförbund bildades
1903, en organisation som f. n. omfattar c:a 20,000
idrottsmän, representerade genom 500 föreningar. Ett
omnämnande förtjänar äfven hans ärliga arbete som
färdledare för idrottsmännen till Olympiska spelen i
Atén 1906 och i London d. å.

Men hans tid är ännu icke utfylld, hans verksamhetsbegär
ej ännu mättadt. Som stadsfullmäktig i
Västerås följer han dess utveckling och som medlem
i Sveriges Verkstadsförenings öfverstyrelse och ordförande
i samma förenings kommitté för utvidgad
verksamhet tas hans krafter i anspråk för sociala frågor.
Men direktör Edström har ej blott bildligt utan
äfven i verkligheten ett par breda skuldror. Och
det behöfs.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>