- Project Runeberg -  Hvar 8 dag / Årg. 10 (1908/1909) /
386

(1899-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 25, den 21 mars 1909 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

JOHAN WIDÉN.

TILL PORTRÅTTET Å FÖREGÅENDE SIDA.

Bland de ledamöter af den svenska riksdagen, som
ställt sig utom de bestående"partierna, ha städse varit
att räkna några af dess mest framstående
personligheter. Så befann sig Adolf Hedin under större, delen
af sin riksdagstid bland " vildarnes" skara och af årets
nyvalda riksdagsmän hör hit professor Johan Thyrén.
Ej underligt att så är. För att fördraga isoleringen
erfordras det mer än vanligt betydande krafter.
Saknas dessa hemfaller "vilden" mer än sina likastående,
men partiregistrerade kamrater åt en obemärkthet, som
bland valmännen måste sätta hans bevarande inom
riksdagen allvarligt i fråga. En närmare undersökning
skall också ådagalägga, att de partilöses skara på
dylika enstaka undantag när icke kan uppvisa något
högt antal riksdagsår. Något ganska enastående är
under dessa förhållanden en "vilde", som på en
riksdagsbana af endast nio år redan hunnit mottaga val
af två valkretsar, den ena lika utprägladt konservativ
som den andra utprägladt liberal, och därunder tillika,
följd af allmänt förtroende, en tid haft säte i
konungens råd. Landshöfding Johan Widén är den mannen.

Johan Widén har riksdagsmannapåbrå. Född i
Kumla af Örebro län den 16 februari 1856 är han
nämligen son till ledamoten af hedervärda
bondeståndet och sedermera af Andra Kammaren,
hemmansägaren Erik Olsson i Sånnersta och hans maka Maria
Olsdotter. Sin skolundervisning erhöll han i Örebro,
där han 1874 aflade mogenhetsexamen, hvarefter han
följande år kom till Uppsala för att idka juridiska
studier. Hofrättsexamen af lades 1880, hvarpå följde
sedvanlig tingstjänstgöring och utnämning . till vice
häradshöfdinge-titel 1883. Nu slog sig Widén ner i
Nyköping, där han snart erhöll skilda förordnanden
och förtroendeuppdrag, samtidigt med att han inträdde
på landstatsbanan. 1884—86 var han auditör, dels
extra, dels ordinarie, vid Södermanlands regemente.
1885 blef han drätselkammarens sekreterare och
ungefär samtidigt länsnotarie i Södermanlands län samt
mot slutet af året tillika rådman och notarius publicus
i Nyköping. 1888 inträdde han som ledamot i
styrelsen för Nyköpings läns sparbank, till hvars ordförande
han valdes 1894, då han äfven vardt ordförande i
stadens byggnadsnämnd. Alla dessa magistrats- och
kommunala befattningar frånträdde han emellertid, då
han 1896 utnämndes till landssekreterare i länet. Från
början utrustad med mycken praktisk blick och stor
arbetsamhet samt lust att verkligt sätta sig in i de
ärenden, som gingo genom hans händer, förvärfvade
han sig på detta sätt en omfattande erfarenhet på
den inre förvaltningens skilda områden såväl som i
det allmänna medborgerliga lifvets förhållanden, något,
som kom honopi väl till godo, då han 1899 invaldes i
Andra Kammaren som representant för städerna
Nyköping, Torshälla, Strängnäs, Mariefred och Trosa.

Vid sitt inträde i riksdagen betraktades Widén
närmast som högerman. Man nåde anledning anse
honom söm sådan icke blott på grund af kynnet nos
den valkrets, som utsett honom, utan ock på grund
af hans börd: fadern hade under sista delen af sin
riksdagstid tillhört nya landmannapartiet. Widén
inträdde ock i det 1896 återförenade landtmannapartiet,
som dat sedermera visat sig väl närmast på grund af
de antibyråkratiska tendenser, som han insupit under
uppväxtåren och som ingalunda minskats af de
erfarenheter, han gjort under sin ämbetsmannabana. Å
andra sidan kände han sig med sin öfvervägande på
praktiska uppgifter inriktade natur helt säkert vid
denna tid mera främmande för det just vid 1900 års
riksdag nybildade liberala samlingspartiet, som då
ännu grundade sin sammanhållning uteslutande på
sin likartade uppfattning i en enda och därtill rent
politisk fråga. Ty det var det praktiska, som
framför allt intresserade Widén. Det är inte för ro skull,
sorn hätté jungfrutal den 17 febr. 1900 kom att röra

sig om rätten att vid husesyn tillkalla nämndemän
äfven från ett härad, närgränsande till det, där
egendomen är belägen, och som hans andra anförande
kom "att gälla bestämmelserna angående förvaltningen
af omyndiges egendom: i båda fallen stöder han sig
på af honofri själf upplefda erfarenheter och på
praktiska synpunkter, som han anser böra göra sig
gällande gentemot mer eller mindre uppkonstruerade
teoretiska. När till denna saklighet slöt sig ett flärdfritt,
men klart framställningssätt, var det endast naturligt,
att han snart som få kom i besittning af kammarens
öra. Under sina två första riksdagsperioder var han
ock så godt som jämt anlitad för arbetet i
ständiga och tillfälliga utskott. Bland annat erhöll han
redan 1901, sålunda vid sin andra riksdag, det
maktpåliggande uppdraget att vara ledamot i det särskilda
sjölagsutskottet, i hvilket han utsågs till vice
ordförande, och hade 1904 säte i det särskilda
läroverksutskottet.

I rösträttsfrågan hade han redan 1902 tillkännagifva
sin öfvertygelse om nödvändigheten i samhällets eget
intresse af en verksam utvidgning af valrätten. Han
hade då anslutit sig till hr Pehrsons i Törneryd
förslag, ehuru han icke till alla delar gillade detsamma,
och uttalade samtidigt sina tvifvelsmål om
lämpligheten för vårt land af det proportionella valsättet.
Dessa tvifvelsmål stegrade sig för honom till visshet,
då ett Utarbetadt förslag på basis af detta valsätt
framlades 1904 och 1905. Inom landtmannapartiet vann
han för sin uppfattning icke majoritet. Men ett antal
af dess ledamöter, den s. k. Stallerhultsgruppen,
beaktade så de synpunkter, han gjorde gällande, att
det knappast är för mycket sagdt, att Widéns hållning
blef afgörande för de på proportionsval endast till
Andra Kammaren grundade Boströin-Bergerska
rösträttsförslagens öde. 1906 gaf han sin röst åt det
Staaffska rösträttsförslaget och skänkte följande år, då
han likväl icke under debatten uttalade sig, likaledes
det liberala partiets förslag sin röst.

Under tiden hade unionskrisen inträffat. Widén, som
i hithörande spörsmål intog en moderat ståndpunkt,
inkallades härunder till ledamot i den af Chr.
Lundeberg bildade regering, som fick till uppgift att
genomföra urtima riksdagens beslut. Han uppbar i densamma
civilportföljen och gjorde det på ett sådant sätt, att
man gärna skulle sett honom fortfara därmed. Han
lär emellertid icke varit benägen härför, utan
återvände till sin landssekreterarebefattning, som
emellertid följande år utbyttes mot landshöfdingestolen i
Östersund. Hälsades redan hans utnämning med största
tillfredsställelse, ådagalade valet till Andra Kammaren
för Östersund—Hudiksvallskretsen sistlidne höst, att
han under sin ämbetsutöfning icke jäfva! de! försfa goda
intrycket, Den dragning åt frisinnadt håll, som hos
honom redafr före 1905 kunde förmärkas, har sedan dess
ytterligare utpräglats och sedar^ 1906 tillhör hah ej längre
landtmannapartiet, liksom han ej heller ingick i det
nybildade nationella framstegspartiet, utan står som
ofvan nämdes utanför partierna. Und^r de sista fyra
riksdagarna har han haft säte i lagutskottet,- där han
på grund af sin praktiska uppfattning och fördomsfria
syn på tingen intager en ledande plats.

Utanför riksdagen har Widén nedlagt ett betydande
arbete i af k. m:t tillsatta kommittéer. Redan 1900
insattes han i strafflagskbmmittén. 1902 blef han
ledamot i lörteregleringskommittén, på formulerandet af
hvars principer i afseende på förenkling af
ämbetsverkens arbetssätt och höjandet af ämbetsmännens
arbetsintensitet han utöfvade ett betydande inflytande.
Numera har han lämnat denna kommitté för att i
ställe! hel! ägna sig å! den revision af vår
fattigvårdslagstiftning, hvarom en annan kommitté erhållit uppdrag,
och som Widén helt visst är rätte mannen att som
kommittéordförande leda.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Oct 29 00:28:09 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hvar8dag/10/0387.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free