- Project Runeberg -  Hvar 8 dag / Årg. 10 (1908/1909) /
482

(1899-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 31, den 2 maj 1909 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

AABY ERICSSON.

TILL PORTRÄTTET Å FÖREGÅENDE SIDA.

En af de mest framstående bland Första kammarens
yngre ledamöter, majoren A. A. W. Ericsson, fyllde
den 29 april femtio år.

Aaby Arvid Wilhelm Ericsson är född i Jönköping
den 29 april 1859, ende sonen till notarien i Göta
hofrätt, v. häradshöfdingen Johan Wilhelm Ericsson
och hans maka Augusta Maria Ribbing, en dotter till
den bi. a. från 1840—41 års riksdag bekante
häradshöfding Arvid Ribbing. Efter att 1877 ha aflagt
mogenhetsexamen i Jönköping ägnade han sig åt den
militära banan och blef följande år underlöjtnant vid
Smålands grenadiärbataljon, vardt därstädes löjtnant
1886, kapten 1898 samt slutligen 1907 major vid
Karlskrona grenadiärregemente, hvartill bataljonen med
granaten på axeln nu ombildats. Redan en månad
efter denna utnämning tog Ericsson emellertid afsked
från denna post för att uteslutande ägna sig åt
skötseln af sina egendomar och de flerehanda
förtroendeuppdrag, hvarmed han hedrats.

Vid sitt giftermål 1882 (med maka född Hay) hade
Ericsson nämligen inköpt säteriegendomen Gåfvetorp
i Kronobergs län och där bosatt sig samt med ifver
ägnat sig åt landtbruket och dess binäringar.
Genom framstående praktisk duglighet fäste han snart
blickarne vid sig. Redan 1886 blef han ledamot af
länets hushållningssällskaps förvaltningsutskott och
intog under en längre följd af år en ledande ställning
vid nötboskapspremieringarne inom Kronobergs län,
till hvilka kan först tog initiativet. Sitt intresse för
modernäringen har han ådagalagt äfven genom att
deltaga i stiftandet af Svenska Ayreshireföreningen
och Södra Sveriges Fiskeriförening, i hvilka båda
föreningars styrelser han insatts. 1896 valdes Ericsson
äfven till sekreterare i hushållningssällskapet, på
hvilken kräfvande post han kvarstod till 1907, då
sällskapets stora guldmedalj tilldelades honom som en
gärd af erkännande för de förtjänster, han inlagt om
detsamma. Sedan 1902 är han ledamot af
landt-bruksakademien. ■–-...-«•

Ett annat område, hvarpå Ericsson varit verksam,
är fastighetskreditens. Vid utredningen af de ledsamma
oegentligheter, som 1893 upptäcktes inom Smålands
m. fi. provinsers hypoteksförening, hade han säte i
granskningsnämnden och har allt sedan dess varit
revisor i föreningen. 1896 fick han plats i den kommitté
under framlidne Hugo Tamms ordförandeskap, söm
tillsattes för att granska ändamålsenligheten af
-Allmänna hypoteksbankens lånetyper och särskildt taga
i betraktande möjligheten att komma ifrån de
överklagade s. k. kapitalrabatterna.

Snart skulle Ericsson emellertid kallas att taga del
äfven i det politiska lifvet. Redan 1887 hade han
blifvit ledamot af Kronobergs läns landsting och 1904
insattes han af detta i Första Kammaren med 31 af
37 afgifna röster. Liksom sina bänkkamrater är
Ericsson konservativ, men har sorgfälligt afhållit sig från
känslopolitik och städse bemödat sig att taga de
föreliggande ärendena praktiskt. Detta i förening med
hans städse vakna intresse och aldrig sparade
arbetsförmåga har efter kortare pröfvotider som suppleant i
"bevillnings- oc~h statsutskotten redan vid hans femte
riksdag fört honom till en ordinarie
statsutskottsledamots inflytelserika plats. I debatterna har han, för att
vara Förstakammarledamot, ganska flitigt deltagit.
Framför allt har detta varit fallet i landtbruks-,
skogs-och fiskefrågor, men äfven i ärenden rörande
försvarsväsendet har han låtit höra sin stämma, särskildt
i den betydelsefulla civilanställningsfrågan. Vid
sistlidet års riksdag öfverraskade han genom den
utprägladt välviliga hållning han, den forne militären, intog
till förslaget o<m en militieombudsman. Han skulle
visserligen icke lia väckt denna fråga på tal, sade han,

men när den nu en gång vore väckt och kommit
fram upprepade gånger och haft till målsman
representanter för stora delar af vårt folk,
ansåg han det i högsta grad oklokt att ställa sig helt
och hållet afvisande till detsamma. "Det lärer redan
den unge rekryten, när han börjar sin tjänstgöring,
att kontroll innebär icke misstroende. Samma
grundsats måste gälla vis-å-vis arméns befäl".

Vid årets riksdag har Ericsson äfven i en annan
fråga ställt sig på Andra kammarens ståndpunkt,
nämligen beträffande kronofogdetjänsternas indragning.

Det nämndes ofvan om Ericssons praktiska syn på
föreliggande ärenden. Denna praktiska syn präglar ock
hans talekonst: den är flärdfri,< klär och saklig. Endast
vid större tillfällen höjer den sig till högre flykt,
såsom när det 1907 gällde ^införandet af arfvoden åt
Första kammarens ledamöter. Efter att ha framhållit,
att det icke förefanns någon enig folkmening till
förmån för det föreliggande proportionalistiska
rösträttsförslaget, utan tvärtom, om man vädjade till Jen
folkomröstning, det, sannerligen icke skulle:[u^å med
seger, fortsatte han: "Jag kan förstå, sägef jag, att
man går till det yttersta inför en enig folkopinion,
till det yttersta, som man anser va/a.rMt.\Jag kan
förstå ridderskapet och adeln 18^5, då äét,på
fäderneslandets altare nedlade sina ärfda rättigheter, men
jag kan icke förstå en institution, som vill begå —
jag vågar kalla det själfmord." Det är ett af de
yttranden inför 1907 års störa rösträttsbeslut, som komma
att höra historien till.

Det uppgifves — med hvad rätt veta vi icke —
att vid hr, von Oelreichs nära förestående afgång
Aaby Ericsson skulle vara bestämd till hans
efterträdare på Kronobergs landshöfdingestol. Om så är, är
länet helt Visst att lyckönska till att på denna plats
få mottaga en så sällsynt intressead, praktiskt duglig
och outtröttligt verksam personlighet.

BIBLIOTEKARIESKIFTE I
NOBEL-• , ._ BIBLIOTEKET.

Utnämnd till professor vid Stockholms högskola har
professor Karl Warburg frånträdt sin
bibliotekariebefattning * vid Svenska akademiens Nobelbibliotek.
(Biografi och helsideSpbrtr. se årg.fIL: 12.)

Till professor Warburgs efterträdare ;har utsetts
förste amanuensen -därstädes Carl Grönblad.

KARL WARBURG. CARL GRÖNBLAD

Den afgående bibliotekarien. Nyutnämde bibliotekarien.

(Till vign. å V.sta sid.) ,

Under påsken Hade många turister och sportsman lockats upp
till de härliga fjällen i Jämtland, och isynnerhet i Storlien, som
troligen är den mest idealiska skidlöpningsterräng, man kan
bjuda på i Europa, hade samlats både gamla och unga
skidlöpare från hela Sverige äfvensom norrmän. Terränglöpningar på
skidor hade anordnats under påskafton för äldre och påskdagen
för barn, hvarvid flera utmärkta resultat uppnåddes, icke minst
af 10-åringarne.

— 482 —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Dec 21 14:43:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hvar8dag/10/0483.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free