Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 33, den 16 maj 1909 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BENGT JÖNSSON.
TILL PORTRÄTTET Å FÖREGÅENDE SIDA.
Till de förnämligare högtidligheterna vid det
sydsvenska universitetet hafva af ålder räknats de, genom
hvilka en ny vald rektor har inställts i sitt ämbete. Akten
förrättas i universitetets aula, dit prokansler,
afgående och tillträdande rektor, professorer och docenter,
gärna äfven några af de skånska magnaterna eller
andra "hospites", äfvensom de studerande "nationerna"
under sina fanor begåfvo sig i högtidlig procession.
Afgående rektor höll nu en föreläsning, hvars ämne
plägade väljas så, att den blef af allmänt intresserande
och allmänfattlig natur. Till sist öfverlämnade han
till sin efterträdare ämbetets insignier: den gyllene
kedjan, en furstlig gåfva, som på sin tid fått
efterträda den äldre rektorskåpan, samt de båda nycklarna,
den ena till "^Erarium", universitetets skattkammare,
den andra till "Carcer", det akademiska häktet,
fordom inrymdt i själfva domkyrkans krypta, men
numera sedan länge icke existerande, symboler den
förra å rektors ekonomiska, den senare å hans
disciplinära myndighet. Skådespelet åsågs gärna från
läktarne af en god del af Lunds och grannskapets
kvinnliga fägring och vann därigenom ökad glans.
För icke länge sedan har val af ny rektor vid Lunds
universitet ägt rum, i det professorn i botanik Bengt
Jönsson utsetts att på denna främsta akademiska post
efterträda professorn i mekanik A. V. Bäcklund. Det
är första gången val af ny rektor ägt rum under de
sistlidet år utfärdade nya universitetsstatuterna, och
det är ännu icke bekant, huruvida de traditionella
formerna vid rektorsskiftet komma att bibehållas. Det
är så mycket vackert gammalt, som försvinner inför
en prosaiskt-praktisk tids förändrade syn på det
cere-moniösa och högtidliga. I hvarje fall har prof.
Jönsson att tillträda sitt ämbete den 1 instundande juni.
Den nyvalde "rector magnificus" är född i Kattarp
den 5 oktober 1849. Hans föräldrar, landtbrukaren
Jöns Johnsson och Hanna Nilsson, tillhörde en i
nordvästra Skåne vidt utgrenad och högt ansedd
landt-mannasläkt. Sina studier började han först sent: han
hade redan uppnått i det närmaste sjutton års ålder,
då han inskrefs som lärjunge vid Helsingborgs
läroverk. Men därefter gick det raskt undan. Redan
efter fyra år bestod han mogenhetsexamen och blef
samma år student i Lund. Filosofie kandidatexamen
aflades därefter 1874 och licentiatexamen 1878.
Redan från början hade Jönsson valt den
naturvetenskapliga ämnesgruppen,
särskilt botaniken, till
hufvud-studium, hvarvid det intresse
för landtbruket, han fört med
sig från hembygd och
ynglingaår, helt visst voro
bestämmande. Också ägnades
hans första vetenskapliga
tjänster — t. o. m. innan han
1880 aflagt disputationsprof
för den filosofiska graden (på
en växtanatomisk afhandling
angående bladets byggnad
hos proteaceerna) — åt
agri-kulturen. I slutet af år 1879
kallades han nämligen till
föreståndare för Malmöhus
läns frökontrollanstalt. Nu
är frökontrollens innebörd
en allmänt känd sak — dess
ändamål är som bekant att
undersöka i handeln förda
fröns grobarhet, deras
renhet och halt af ogräs, i vissa
fall deras ursprungsort o. a.,
som har betydelse för
bedömande af deras värde
NY REKTOR VID GÖTEBORGS HÖGSKOLA
PROFESSOR LUDVIG STAVENOW.
som utsäde — och äfven dess metoder äro i
detalj noga utarbetade. Annorlunda 1879. Jönssons
verksamhet på detta område blef i själfva verket i vårt
land banbrytande, liksom han riktade frökontrollens
metodologi med flera nya rön. Till honom kunna ock
följas tillbaka impulser till den utsädesförädling, inom
hvilken just Sverige tack vare allm. svenska
utsädesföreningens verksamhet numera intager en rangplats.
I två årtionden fortsatte han att verka på
frökontrollens område, samtidigt med att han äfven tjänstgjorde
som lärare i botanik vid Alnarps landtbruksinstitut
åren 1880—97. Äfven på annat sätt togos hans
krafter i anspråk för agrikulturella uppdrag. 1890 var
han ledamot af den af K. M:t tillsatta kommittén för
utarbetande af en för de tre skandinaviska länderna
gemensam fröanalysmetod, 1890 af den af
landtbruks-styrelsen tillsatta kommittén för bestämmande af
svenska växtnamn. Vid samtliga allmänna svenska
landt-bruksutställningar sedan 1880-talets början var han
ordförande inom afdelningen för landtbruksprodukter
samt kallades till juryman på utsädesområdet, bi. a.
äfven vid de internationella utställningarna i Budapest
1885 och i Wien 1890, annat af samma art att förtiga.
För denna verksamhet i det praktiska lifvets tjänst
glömde emellertid Jönsson icke troheten mot
vetenskapen. På våren 1880 ,hade han förordnats till
docent i botanik och deltog sedermera nästan
oafbrutet i undervisningen på växtanatomiens och
växtfy-siologiens områden, de grenar af den botaniska
vetenskapen, åt hvilka han företrädesvis ägnade sig och
inom hvilka arbeten af hans hand tid efter annan sågo
dagen. Länge fick han dock vänta på befordran och
den dag, då han odeladt kunde ägna sig åt
vetenskapen. Först 1899 blef den extra ordinarie lärostol i
botanik ledig, till hvilken han nu — vid femtio års
ålder — var själfskrifven. Tre år senare kallades han
till innehafvare af ordinarie lärostolen i samma ämne.
Bengt Jönsson är i rikt mått i besittning af de
egenskaper, som kräfvas af en universitetsrektor i våra
dagar: mycken praktisk blick och erfarenhet som
kommer till pass vid handläggningen af de
mångahanda hushållningsangelägenheter, som hvila på denna
posts innehafvare; en fasthet och bestämdhet i
karaktären, parad med humanitet och öfverseende
förstående, som erfordras för handhafvande af den
disciplinära myndigheten öfver den studerande ungdomen;
ett yttre framträdande utan
pose eller later, men prägladt
af hela den lugna värdighet,
ämbetets representativa
uppgifter kräfva. Lunds
universitet är helt visst att
lyckönska att ha erhållit en sådan
efterträdare å den efter en
man sådan som Albert
Viktor Bäcklund visserligen icke
lättfyllda platsen.
Lärarerådet vid Göteborgs
högskola nar den 8 maj till
högskolans rektor för
kommande treårsperiod utsett,
efter professor Johan Vising,
som undanbedt sig återval,
nuvarande prorektor prof.
Ludvig Stavenow, och till
prorektor prof. Otto Sylvan.
S. är som bekant en af de
främste nu lefvande svenske
historiker. (Se H. 8 D. årg.
VIII: 48.)
— 514 -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
