- Project Runeberg -  Hvar 8 dag / Årg. 10 (1908/1909) /
530

(1899-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 34, den 23 maj 1909 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

BERNDT WIJKANDER.

TILL PORTRÄTTET Å FÖREGÅENDE SIDA.

Vid tvenne stora svenska verk skapas landets värn.
Ett af dem är Bofors. Fästningstorn och kanoner,
örlogspansar och projektiler tillverkas där af världens yppersta
järn — vårt eget. Och om det svenska bruket ännu
icke blifvit en världsleverantör som det tyska, har
vårt fosterland dock tillfredsställelsen att i motsats
mot de flesta andra länder veta, att dess
försvarsvapen åtminstone icke behöfva bära
ursprungsbeteck-hingen "made in Germany" i någon af dess
betydelser.

Bilden på första sidan återger dragen af den man,
som har om händer den närmaste affärsledningen af
aktiebolaget Bofors-Gullspångs fabriksverksamhet,
bruksdisponenten Berndt Wijkander, som för kort
tid sedan fyllde sitt femtionde år.

Berndt Evert Wijkander är född i Sunne i Värmland
den 31 mars 1859. Härstamningen går i tredje led
tillbaka till en uppländsk bondesläkt: farfadern, som
blef präst och längre fram hofpredikant, antog
namnet, efter födelseorten, byn Alsvik på ön Yxlan i Blidö
socken i Roslagen. Fadern var den äfven och icke
minst i ekonomiska förvaltningsvärf framstående
generalmajor Anders Laurentius Theodor Wijkander,
modern Jacquette Wilhelmina Riitterskjöld. Sönerna —
prof. Wijkander i Göteborg är en äldre broder — togo i
arf faderns praktiska kynne. Berndts håg låg åt
ingenjörsvetenskapen. Efter fullbordade skolstudier
inträdde han som elev vid Teknologiska institutet,
hvarifrån han redan vid 19 års ålder år 1878
utexaminerades. Ytterligare utbildning förvärfvade han genom
studieresor de följande åren dels i Europa, dels i
Amerika. Vid återkomsten hem 1880 blef han förvaltare
vid Ramen och fyra år senare (1884) ingenjör vid
Uddeholmsverken, 1889 utbytte han denna anställning
mot en liknande vid Stora Kopparbergs bergslag, där
han dock stannade endast ett år, i det han 1890 blef

disponent vid aktiebolaget Rämen-Liljendahl. Hans
storartade förmåga som administratör upptäcktes nu
emellertid snart: redan efter fyra år kallades han till
den mera kräfvande befattningen som disponent vid
aktiebolaget Mölnbacka-Trysil och efter andra fyra till
sin nuvarande viktiga post vid aktiebolaget
Bofors-Gullspång.

Bofors’ bruk hör till våra äldsta svenska’ järnverk:
dess "hammare" privilegierades redan 1649 till en
borgare i Arboga. På 1700-talet ärfdes det i flera led
i brukspatron Jakob Robsahms släkt, hvarefter det
genom gifte öfvergick till släkterna Lagerhjelm och De
Laval. År 1873 bildade P. E. Lagerhjelm det
nuvarande aktiebolaget Bofors-Gullspång, i hvilket mot
slutet af 1870-talet den högt ansedda göteborgsfirman
J. A. Kjellberg & Söner blef så godt som ensam
aktieägare. Härmed började Bofors’ egentliga uppsving
till den framstående plats, det för närvarande intager
inom den svenska järnhandteringen. Då infördes
nämligen vid bruket den efter ett franskt verk
benämnda s. k. Terre-Noire-metoden för åstadkommande
af ett stålgjutgods af fullkomlig täthet, något som
lyckades med den utmärkta framgång, att produkten
utan Smidning ansågs lämplig för kanontillverkning.
Verkets dåvarande ingenjör, nuvarande disponenten
på Uddeholm, C. Danielsson, intresserade den nämnda
göteborgsfirman för saken och resultatet blef, att Sverige
inom egna gränser fick och fortfarande har en fullt
tidsenlig och dessutom i sitt slag enastående tillverkning af
krigsmateriel, nämligen af osmidt stål. Naturligt nog
mötte i början svårigheter, men småningom lyckades
man öfvervinna dessa. I ingenjör Arent Silfversparre,
förut anställd hos Torsten Nordenfelt i London,
erhölls en skicklig konstruktör, och dyrbara verkstäder
byggdes, hvilket i all synnerhet kunde ske, sedan
aktiemajoriteten från handl. Carl O. Kjellbergs sterb-

4^41’ ■ \Wzz%– %

KANONVERKSTADEN 1 BOFORS.

— 530 —

i Kem. A-B, Bmgi Silfverspam Sthlm.__ftb?

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 20:04:43 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hvar8dag/10/0531.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free