Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 44, den 1 augusti 1909 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PER AXEL HENRIK CAVALLI.
TILL PORTRÄTTET Å FÖREGÅENDE SIDA.
Det hör till de många egendomligheterna i vår
svenska författning, att genom densamma
htatsskulds-förvaltningen hel och hållen och uteslutande är lagd
i riksdagens hand. Då riksens ständer år 1789
nödgades Öfvertaga betalningsansvaret för de af Gustaf III
riket ådragna skulder, skedde det med villkor, att
statsskulden för framtiden ställdes under den
skattebevil-jande statsmaktens kontroll. Därvid har sedan fått
förblifva, äfven långt efter det den härigenom yppade
misstron mot regeringsmakten upphört att hafva
berättigande. Riksgäldskontoret står alltjämt under
styrelse af riksdagens numera för tre år i sänder valde
sju fullmäktige, bland hvilka ordföranden utses
särskildt och därigenom kommer att intaga en redan vid
valet markerad ledande ställning. Det är klart, att
denna måste bli så mycket mera betydelsefull, som
de moderna staternas finansförvaltning, och icke minst
Sveriges, i allt högre grad tenderar att basera sig på
upplåning tack vare den allt större utsträckning, hvari
de olika staterna visat sig benägna att taga
befattning med stora kapitalplaceringar kräfvande
kommunikationsföretag och industriella verksamheter, man
erinre sig i vårt land t. ex. järnvägar, telegraf,
telefon, kanaler, elektriska kraftanläggningar. Det är
längesedan, en finansminister uppställt som ideal den
skuldfria stat, Sverige en tid representerade tack vare
Carl Johans finansiella mellankomst. Vår statsskuld
uppgår för närvarande till öfver en half milliard och
kommer under året att ytterligare Ökas.
Sedan 1904 har man tillfredsställelsen se
ordförandeskapet i riksgäldskontoret lagdt i juris doktorn
Henrik Cavallis erfarna händer.
Per Axel Henrik Cavalli är född i Agunnaryds
församling i Småland den 31 maj 1852. Föräldrarne
voro kaptenen vid Kronobergs regemente E. J. A. H.
Cavalli och hans maka, född Granstrand. Den
vidt-utgrenade släkten — Cavallius och Cavallin äro
andra bekanta grenar af densamma — hade redan skänkt
Sverige flera betydande personligheter, och det visade
sig snart, att Henrik icke vansläktats. Efter
mogenhetsexamen vid Växjö läroverk 1870, valde han den
juridiska studievägen och aflade redan i början af år
1873 i Lund examen för inträde i rättegångsverken.
Han inskref sig nu i Göta hofrätt, men slog snart in
på den administrativa banan, tjänstgjorde 1875 i
dåvarande justitiestatsexpeditionen och
kammarkollegium samt blef 1876 länsbokhållare i Malmöhus län,
från hvilken befattning han 1882 befordrades till
lands-kamrerare i samma länsstyrelse.
Redan föregående år hade Cavalli anställts som
kamrerare hos Malmöhus läns landsting, hvars
ledamöters förtroende han inom kort genom sin praktiska
duglighet och utomordentliga energi förstod att i hög
grad förvärfva sig. Vid samma tid började
tullskyddsrörelsen breda sig ölver landet. Just i Malmöhus län
hade den svårare än annorstädes att vinna fotfäste,
men Cavalli slöt sig från början med lif och
intresse till densamma. Det dröjde ej ha ler länge,
förrän Cavalli af tullskyddspartiet uppmärksammades
som en kraft att taga vara på: redan 1888 insattes
han af Första kammarens nya majoritet i
statsrevisionen, ett val, som följande år upprepades.
Partiförhållandena inom landstinget voro osäkra, protektionister
och frihandelsvännei vägde ungefär lika, men den
unge landskamrerarens namn ansågs redan 1889 vara
så bärkraftigt att han, endast 37-årig och sålunda blott
föga öfver minimiåldern för valbarhet, af de först-
nämda framfördes som kandidat till en af länets
lediga platser i Första kammaren. Han segrade — med
lottens tillhjälp. Det påstås, att samma tur gynnade
honom i du>bel måtto, när han endast fem år senare
iniog ordförandeplatsen i bevillningsutskottet. Men
hade han tur, hade han för visso äfven förmåga. Med
sitt klara hufvud och snabba uppfattning i förening
med en vaken praktisk blick och en omfattande
författningskännedom var Cavalli en man, som i den till
följd af tullstriden tämligen snabbt omskapade Första
kammaren icke kunde undgå att göra sig gällande.
Hvarken hans inval i bevillningsutskottet 1891 eller
hans öfvertagande af crdförandeklubban 1893 voro
därför ägnade att väcka förvåning, Redan förut hade
han tagits i anspråk för kommittéuppdrag, och under
den omläggning af skatteväsendet, som förestod i
sammanhang med grundskatteafskrifningen, följde nu
sådana slag i slag. Med sin frihet från doktrinarism
var Cavalli också rätt en man efter Erik Gustaf
Boströms sinne och man ser honom efter hvartannat
som ledamot i arfskatte- och
stämpelskattekommittéerna 1893, som ledamot i kommittén för revision af
bevillningsförordningen 1894, som vice ordförande i
bevillningskommittén 1895 och den stora
kommunalskattekommittén 1897—1900 samt som ordförande i
inkomstskattekommittén 1901 o. s. v. Det är gifvet,
att han icke minst härigenom förvärfvade sig en
auktoritativ ställning på det skattepolitiska området, som
vid sina tillfällen torde ha känts besvärande för
finans-ministrarne. Säkerligen hade Cavalli sålunda en
betydande del i kompromissen i fråga om sockerskatten
vid sistlidet års riksdag, och vid den nyss afslutade
föll i främsta rummet på hans motstånd den k. pro
positionen om provisorisk beskattningsrätt i vissa fall
för k. m:t. När juridiska fakulteteten i Lund 1903 kallade
sin forne lärjunge till hedersdoktor, var det väl ock
framförallt hans förtjänster i egenskap af
bevillningsutskottets ordförande, man ville bringa sitt erkännande.
Till ordförande i riksgäldskontoret utsågs han som
ofvan nämndt 1901 med så godt som alla afgifna röster,
hvarpå han följande år frånträdde sin
landskamrerare-befattning. I denna egenskap har han varit med om
att upptaga flera betydande statslån och därvid på
ett förtjänstfullt sätt sörjt för tillgodoseendet af svenska
statens intressen, något, som på grund af den
internationella pänningmarknadens läge under de sista
åren ingalunda alltid varit den lättaste sak. Särskildt
må erinras därom, att han biträdde vid utverkandet
af 1905 års kredit af 100 miljoner kr. med afseende
på möjliga behof i sammanhang med unionskrisen,
en transaktion, som utfördes med den framgång, att
den icke medförde någon utgift för statsverket. Det
torde ock kunna antagas, att d:r Cavalli är en af
ini-tiativtagarne till den öfverenskommelse med franska
staten, som innevarande år kom till stånd och som
mot en obetydlig sänkning af tullen på alkoholsvaga
viner för Sverige medförde förmånen af, att dess
statsobligationer blifva föremål för notering å börsen
i Paris och således vinna möjlighet att afsä tas på
den fördelaktigaste af alla lånemarknader, den
franska.
Icke mirst med hänsyn härtill trjrde det varit, som
d:r Cavalli visade stort intresse för det skandinaviska
parlamentariska besöket i Paris 1905, liksom han vid
den franska kontravisiten i Stockholm i dessa dagar
intog ett af de främsta rummen bland de svenska
riksdagsvärdarne.
- 690 -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
