Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 15. Den 8 Januari 1911 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KNUT GILLIS BILDT.
TtLL PORTRÄTTET Å FÖREGÅENDE SIDA
Generalstaben är arméns hjärna. Arméns styrka
och kraft må vara än så stor, dess enskilda
medlemmars tapperhet än så lysande — det båtar i alla
fall till intet, därest den’ ledning, som utgår från
generalstaben, icke är målmedveten och insiktsfull.
I viss mening är följaktligen chefskapet tör
generalstaben försvarsverkets viktigaste befattning. Vårt
folk har varit att lyckönska, att de senaste fem åren
på denna ansvarsfulla post ha haft en man med
Knut Gillis Bildts plikttrohet och militära förmåga.
Knut Gillis Bildt är född i Stockholm den 13 juli
1854, yngre son till dåvarande majoren, sedermera
■överståthållaren och statsministern frih. Didrik
Anders Gillis Bildt och hans maka Rosa Lucie Dufva,
samt broder till vår minister i Rom, en af de
aderton m. m. friherre Carl Bildt. Efter att
1869-71 ha genomgått kadettkursen på Karlberg blef han
sistnämnda år underlöjtnant vid Lifregementets
dragonkår och vann tre år senare befordran till
löjtnant därstädes. Samma år hade fadern blifvit svenskt
sändebud i Berlin och sonen genomgick nu åren
1875—78 generalstabsskolan därstädes, sålunda
vinnande den yppersta skolmässiga utbildning, som
öfverhufvud "på detta område stod till buds. Efter
hemkomsten förflyttades han 1880 till generalstaben,
där han 1883 blef kapten. Samma år mottog han
förordnande att vara lärare vid Krigshögskolan och
kvarstod på denna post, tills han, som 1890
avancerat till ryttmästare vid Lifregementets dragoner,
år 1891 utnämndes till major vid generalstaben och
chef för dess kommunikationsafdelning.
Efter att en kortare tid följande år ha fungerat
som souschef i landtförsvarsdepartementets
Kommandoexpedition, förflyttades Bildt 1893 som
öfverstelöjtnant och förste major till Smålands
husarregemente, där han 1896 blef öfverste och chef. Härvid
stannade emellertid icke befordringarna. Efter att
1902 ha transporterats tillbaka till Lifregementets
dragoner som öfverste och sekundchef, vardt han
1904 utnämnd till generalmajor och generalintendent
samt sattes följande år, det kritiska 1905, till
innehafvare af sin nuvarande ansvarsfulla befattning som
chef för generalstaben. Sistlidet år utnämndes han
till generallöjtnant.
Hvad Bildt som generalstabschef utfört
undandrager sig ju till hufvudsaklig del offentligt bedömande.
Men inom sakkunniga kretsar äro meningarna icke
delade om den skicklighet, hvarmed han fyllt sitt
betydelsefulla värf. Och hvad som nått
offentligheten om hvad han uträttat, kan endast bestyrka
den sålunda inom fackkretsar rådande åsikten därom,
att han är rätte mannen på rätta platsen. Uppfylld
af lefvande intresse för» det nationella försvaret, har
han tagit en liflig del i den 1906 igångsatta
försvarsutredningen, men har inom den stora
militärparlamentariska försvarskommission, som för icke
längesedan afslutade sina arbeten, intagit en särställning
som reservant, i det han med skärpa kritiserat
åtskilliga punkter i kommissionsmajoritetens betänkande.
Alltsedan 1883 tillhörde generallöjtnant Bildt
dåvarande kronprins Gustafs stab, för hvilken han
under en följd af år var chef.
År 1899 invaldes Bildt af Norrbottens läns
landsting i Första kammaren, af hvilken han under tre
år (1900—02) hedrades med uppdraget att vara
ledamot i statsutskottet. Bildt var ock ledamot af 1901
års särskilda försvarsutskott, inom hvilket han
nedlade ett synnerligen dugande och uppskattadt arbete,
ehuru han till slut nödgades se ett
sammanjämkningsförslag antaget, åt hvilket han icke ansåg sig
kunna skänka sin röst. Vid följande års riksdag
hörde han till dem som voro angelägna att snarast
möjligt infria löftet om rösträttsutsträckning som
komplement till värnpliktsutsträckningen, och
förklarade sin anslutning till konstitutionsutskottets
kompromissförslag hellre än att gifva sig in på en
proportionalistisk riksdagsskrifvelses ovissa stråt.
Sedan 1883 är generallöjtnant Bildt i äktenskap
förenad med dåvarande hoffröken hos
kronprinsessan, friherrinnan Helene Åkerhielm af Blombacka.
"MIN NIÈCE" A SV. TEATERN; 2:dra aktens slutscen. Fr. v. t. h.: hr Wingård, fru Bosse-Wingàrd, hr Klintberg, hr Baeckström.
Gösta Rutenstolpe (hr Wingård): "Herr general, om Ni inte genast aflägsnar Er, så tvingar Ni mig att skjuta."
Fröken Örnflykt (fra Bosse-Wingàrdt: "För Guds skull — skjut inte!" (Atelier Jæger, Sthlm.)
"Min niece" — ett intriglustspel med svensk
historisk bakgrund — hade den 28 dec. premiär å
Svenska Teatern. Skådespelets författare är kapte-
nen i flottan Gustaf v. Horn, som i mars
debuterade som dramatisk författare med det historiska
treaktsskådespelet "Nils Ehrensköld".
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
