Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 38, den 16 juni 1912 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
J. G. RICHERT.
TILL PORTRÄTTE! A FÖREGÅENDE SIDA
En af våra förnämsta ingeniörsbyråer,
aktiebolaget Vattenledningsbyrån, har i yligen kunnat fira
sitt 10-års jubileum. Byrån grundades nämligen i
maj 1902 för fortsättande af den konsulterande
verksamhet på vattenbyggnadsområdet, som tidigare
ut-öfvats af prof. J. Q. Richert ensam. Hvilken
oerhördt betydelsefull insats byrån under det gångna
decenniet giort i vårt lands näringslif, framgår bäst
däraf, att densamma därunder handhaft icke mindre
än öfver 1,200 delvis mycket omfattande och
vidlyftiga ärenden rörande vattenkraftsanläggningar,
kanal- och hamnbyggnader samt sanitära
anläggningar. Bland dessa afse emellertid en del
utlandet: byrån har t. o. m. i Ryssland en särskild
af-delningschef, ingeniör P. H. Hörnell, öfriga
innehafvare och afdelningschefer ha varit ingeniörerna
N. Westerberg och Sven Lubeck samt framför allt
grundläggaren, den idérike och framsynte prof. J.
Q Richert, hvilken inlagt de största förtjänster om
hvad hittills på enskild väg uträttats för
tillvaratagande af den i vårt lands strömmar och älfvar
befintliga vattenkraften.
Johan Gustaf Richert är född i Stockholm den
16 maj 1857, son till dåvarande löjtnanten
därstädes, sedermera öfversten och chefen för Göteborgs
byggnadskontor Josef Gabriel Richert och hans
maka Hedvig Magdalena Netzel. Farfadern var den
berömde rättslärde och liberale politikern Johan
Gabriel Richert. Efter att 1876 ha aflagt
mogenhetsexamen vid Göteborgs Realgymnasium blef
han samma år elev vid Tekniska Högskolan, från
hvars fackskola för väg- och vattenbyggnadskonst
han aflade afgångsexamen 1880. Redan som
skolgosse hade han börjat praktisera: somrarne 1874
och 1875 var han sålunda elev vid Stora
Bergslagsbanans järnvägsbyggnader. Sommaren 1877
deltog han i arbetet på statsbanan Torpshammar—
Riksgränsen och efter att ha förvärfvat
ingeniörs-diplomet var han i öfver ett år — april 1880 till
j jni 1881 — med om Stockholms stads
hamnanläggningar vid Lilla Värtan.
Från denna mera tillfälliga anställning kom
Richert till Göteborg, där han under femton år (juli
1881—december 1896) verkade först som ingeniör,
sedan som afdelningschef vid stadens
byggnadskontor. Det var under denna tid den betydande
utvidgningen af stadens vattenledning ger,om
anläggningen af det nya vattenverket vid Alelyckan
planlades och utfördes, ett verk, hvarom Richert
inlade synnerlig förtjänst. Under denna tid
förvärfvade han ock den nära kännedom om Göteborgs
lokala förhållanden, som satt honom i stånd att
äfven senare göra viktiga insatser i afseende på
denna stads utveckling. Särskildt är att erinra
därom, att Richert var upphofsman till det förslag
till utvidgning af stadens hamn, som vid den i
midten af förra årtiondet ar ordnade stora pristäflingen
belönades med första priset och som först af
stadsfullmäktige antogs till utförande, ehuru beslutet
därom sedermera af ekonomiska hänsyn upprefs.
Allt framgent anses emellertid detta förslag
innebära den bästa tekniska lösningen af Göteborgs
hamnfråga och vid det nyligen träffade afgörandet
har man sökt bevara fria händer att i sinom tid
förverkliga dess grundtanke, som är att bilda en
"hamnö" medelst fast bro i förbindelse med den
äldre, söder om Göta älf belägna staden, genom
att leda den öppna älffåran i en gräfd kanal på
hamnens norra sida å Hisingen.
År 1897 lämnade R. emellertid Göteborg för att
nedsätta sig som konsulterande ingeniör i
hufvudstaden. Redan följande år blef han dessutom extra
lärare vid Tekniska Högskolan och tjänstgjorde
äfven någon tid 1899 som t. f. byråingeniör vid
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen. Den
konsultativa verksamheten omfattade företrädesvis
vattenledningar, vattenaflopp, vattenkraftanläggningar,
sjöregleringar och kanalbyggnader. Redan innan han
upprättade vattenbyrån hade han behandlat mellan
hundra och etthundrafemtio dylika anläggningar.
År 1903 utnämndes Richert till professor i
vattenbyggnadskonst vid Tekniska Högskolan, men
lämnade på grund af den växande omfattningen af
enskilda uppdrag åter denna lärareställning 1909.
Som ett erkännande åt hans vetenskapliga
skicklighet kallade honom Stockholms Högskola samma
år till filosofie hedersdoktor.
Bland uppdrag, som Richert i öfrigt innehaft eller
innehar, märkas, att han från 1908 är öfverrevisor
i Järnvägstyrelsen. Han hade dessutom säte i den
s. k. kanalkommissionen och var ledamot af den
vattenrättskommitté, som för icke längesedan afgaf
förslag till ny vattenlagstiftning.
År 1906 invaldes Richert af Stockholm
stadsfullmäktige i Första kammaren, till hvars mera liberala
element han var att räkna under de tre år han
tillhörde kammaren. Därunder fick han säte i
tillfälligt utskott samt valdes 1908 och 1909 till suppleant
i statsutskottet. Bland af honom väckta motioner
märkes särskildt den 1908 aflåtna om revision af
stadgan för mogenhetsexamen, hvars innebörd i
korthet kan angifvas så, att skolans lärare skulle fä
förtroendet att förklara dess ordinarie elever
godkända samt att kontrollen skulle öfverflyttas från
kringresande censorer till stationära vittnen.
Istället för att de skriftliga examina koncentreras på
några dagar och de muntliga på en dag, hvarvid
eleven skall som ett konversationslexikon besvara
alla frågor, som kunna framställas inom de tio
ämnen, som han studerat under nio år, skulle det en i
ämnet afslutas efter det andra i lugn och ro. „I
stället för att nu en del läroverk få vänta på
censorerna till långt fram i juni, skola alla examina vara
afslutade i april, och första maj, vårens och
ungdomens dag skola de hvita mössorna svingas i jubel
öfver hela landet." Motionen afslogs, men inehöll
utan tvifvel framtidstankar.
I öfrigt yttrar sig naturligtvis Richert
hufvudsakligen i de många vattenverk- och vattenkraftfrågor,
som stodo på dagordningen. Bland annat erinrar
man sig hans varma anförande till förmån för
Trollhätte kanals utvidgning. Naturligtvis gick hans
intresse lifligt i riktning af alla åtgärder, som kunde
leda till snabbt tillgodogörande af vår rika tillgång
på hvita kol.
Af de många enskilda företag, åt hvilka Richert
ägnat sin förmåga märkes särskildt Hemsjö
kraftaktiebolags storartade kraftanläggningar i de Blekingska
vattendragen och det i sammanhang därmed
anordnade storartade ledningsnätet i östra Skåne,
Blekinge och östra Småland. Tanken på ett förenande
af de många isolerade vattenfallen i sydöstra
Sveriges strömmar och åar för ett rationellt utnyttjarde
uppstod i själfva verket först hos Richert jämte
godsägaren, ingeniör Axel Tengvall i Karlshamn, ehuru
det var andra personer, som kommo att igångsätta
och finansiera företaget.
- 594 -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
