- Project Runeberg -  Hvar 8 dag / Årg. 13 (1911/1912) /
690

(1899-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 44, den 28 juli 1912 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ANDERS BERG †.

TILL PORTRÄTTET A FÖREGÅENDE SIDA.

Den 28 sistlidne juni afled i sitt hem i Stockholm
f. folkskolläraren och slöjdinspektören Anders Berg
i den höga åldern af nära 91 år. Han hade utfört en
sällsynt gagnerik och hedrande verksamhet i den
svenska folkundervisningens tjänst.

Anders Berg var född den 21 augusti 1821 vid
Bergaby i Fellingsbro socken af Örebro län.
Utgången ur en gammal bonde- och soldatsläkt, hvars
äldsta af familjetraditionen kända medlem red för
eget rusthåll under tolfte Carls tid, ville fadern, som
var korporal vid lifregementets husarkår, att äfven
sonen skulle ägna sig åt krigaryrket. Dennes håg
stod emellertid till boken och redan vid 13 års ålder
öppnade han sin första skola på Sörbyholms gods
i hemsocknen, där han som byskolmästare enligt
hans kyrkoherdes, sedermera biskopen Nibelius’
vittnesbörd verkade "med flit och skicklighet", tills
han vid uppnådda 18 år blef i tillfälle att genomgå
lärarekursen vid växelundervisningssällskapets
normalskola i Stockholm, hvarifrån han i nov. 1839
utexaminerades med högsta betyg. Samtidigt hade
han deltagit i teckningsundervisningen vid
konstakademiens principskola.

Efter ytterligare ett års tjänstgöring i Fellingsbro
innehade Berg från början af 1841 till midten af 1845
anställning såsom ambulatorisk lärare inom
Rambergs socken, där hans undervisning växelvis var
förlagd till icke mindre än sju ställen, hvarvid han
fick vandra från stuga till stuga mot en årslön af
i allt 175 rdr. rgds och de biförtjänster i skillingar
och runstycken han emellanåt kunde förskaffa sig
genom att hjälpa sexmän och nämdemän med
upprättande af protokoll, inlagor och kungörelser samt
öfriga mer eller mindre skrifkunnige med affattande
af bref, räkningar, skuld-, orlofs- och lotterisedlar,
auktionslängder, lysningssedlar och gratulationer
samt afskrifvande af visor. Dessutom fick han
betjäna med åderlåtning och glasmästeriarbeten.

År 1847 trädde den första folkskolestadgans
bestämmelse i kraft, att hvarje församling skulle hafva
minst en vid seminarium vederbörligen examinerad
lärare. Med anledning däraf genomgick Berg 1845
—46 Stockholms folkskollärareseminarium, hvarefter
han ännu någon tid stannade i Stockholm och
genomgick en kurs i undervisning af blinda och
döfstumma på Manilla. Under sin seminarietid åtnjöt
han förtroendet att få tjänstgöra som lärare vid
Maria och Kristine kateketskolor. Från Stockholm
kom han på hösten 1846 till Östergötland, dit hans
verksamhet sedan under 35 års tid var förlagd. Hans
första anställning var vid Folkströms bruksskola i
Hällestads socken, därifrån kom han 1847 till Stora
Åby samt sommaren 1849 till annexförsamlingen
ödeshög. Följande år fick han på ett litet
läraremöte höra talas om Torsten Rudenschölds
märkliga folkskoleexperiment på Leckö, hvilka på honom
gjorde ett så starkt intryck, att han samma sommar
begaf sig dit för att personligen undersöka, huru
därmed förhöll sig. Mellan honom och Rudenschöld
v;sade sig då en så djup inre öfverensstämmelse,
att han genast fattade hvad som var själfva kärnan
i Rudenschölds sträfvande samt blef en varm och
verksam befrämjare däraf. Vid hemkomsten
upphäfde han i sin skola det på massbehandling
inriktade lancastersystemet samt fördelade, allt efter
barnens utveckling och kunskaper, desamma i tre
skilda klasser, hvilka han efter Rudenschölds
föredöme benämnde "underläsare", "öfverläsare" och
"eliter". Sommaren 1851 reorganiserade han efter
samma principer folkskolan i Rogslösa församling,

dit han på uppmaning sökte och erhöll transport
1852. Rogslösa skola vann genast stort anseende
och Rudenschöld hade själf önskat organisera
hemsocknens skola efter dess mönster, i fall den icke,
som han uttryckte sig, lidit af det felet" att kräfva
Bergskrafter." Berg började sin undervisning med
»elitema" kl. 6 f. m. och höll sedan på hela dagen!

Samtidigt sträfvade Berg för egen fortbildning.
Ehuru gift och fader till fyra barn for han upp till
Stockholm och begagnade undervisningen dels vid
Svenska Slöjdföreningens skola, dels vid dåvarande
Teknologiska institutet under vintrarne 1856—57
och 1857- 58. Arbetsdagen räckte då från kl. rø
på morgonen till kl. 9 aftonen och afbröts endast af
korta mellanstunder. De lediga timmarne användes
till öfverläggningar med P. A. Siljeström och en
del andra för folkskolan nitälskande män, bland
hvilka utom Rudenschöld bl. a. brukspatron Carl
Ekman på Finspång. Sedan Rudenschöld
personligen besökt Bergs skola i Rogslösa, erbjöd han
honom å den sistnämndes vägnar att blifva
skolföreståndare vid Finspång; han skulle där, utan att
hindras af gnideri och annat småsinne, blifva i
tillfälle förverkliga sin skolplan. Anbudet antogs och
i maj 1858 tillträdde Berg den befattning, med
hvilken hans lifsgärning närmast var förknippad.

Skolan i Finspång, som ditills skötts af
brukspredikanten och bruksklockaren, befann sig då i
fullständig lägervall och bland de hundra barnen rådde
det gröfsta själfsvåld och den djupaste okunnighet.
Men Berg visade sig uppgiften till fullo vuxen.
Barnen indelades efter mättet af sin okunnighet i tre
afdelningar med skilda lärotider. Till en början
undervisade Berg alla tre, den ena efter den andra,
begynnande kl. 8 på morgonen och slutande kl. 6
på kvällen med endast V-h timmas afbrott. Han
hade att glädja sig åt bruksägarens odelade
förtroende, medel beviljades för nödigt antal medhjälpare,
och sedan dylika efter hand blifvit anskaffade, stod
man inför en verklig mönsterskola.

Också togs Berg i anspråk på många andra
orter vid folkskoleväsendets organisering, bland annat
i hufvudstaden, där Siljeström 1862 blifvit
folkskoleinspektör. Berg erbjöds föreståndarskapet vid den
här inrättade prof- och mönsterskolan, men han åtog
sig endast att sätta den i gång, d. v. s. inreda
lokalen, fördela skolan i klasser, uppgöra kurser och
lärordningar o. s. v.

Under denna sin vistelse i Stockholm dels
författade, dels inspirerade han åtkilliga af de motioner
i folkskoleangelägenheter, som vid 1862 års riksdag
väcktes inom borgare- och bondestånden.

Så återgick Berg till Finspång, där han städse
lade sig vinn om att vara en föregångare i nya
metoder. Ljud- och skrifläsemetoden infördes sålunda
redan 1859, linierarritning drefs fiån början af 60-talet,
likaså inom geografien hembygdskunskap,
sångundervisningen ställdes i samband med den öfriga
undervisningen o. s. v. 1877 kom härtill invigningen
af ett nytt mönsterskolhus.

Följande år blef Berg pensionsmässig. Hans
verksamhet i skolans tjänst var icke därmed slut. I
femton år (1882—97) var han sedan slöjdinspektör
vid Stockholms folkskolor, där han med erkänd
framgång verkat för att göra slöjden till ett
uppfostringsmedel. Inalles tillbragte han 63 år i skolans
tjänst.

Närmast sörjes den hädangångne af fem barn,
bland hvilka märkas sönerna Fridtjuv, nuvarande
ecklesiastikministern, och Torsten, öfveringeniör hos
amerikanska ståltrusten och vice generalkonsul.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 20:04:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hvar8dag/13/0710.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free