Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 48, den 25 augusti 1912 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BROKIGT UTOMLANDSNYTT.
JULES MASSENET.
Kompositör. F. 42. † 13
Efter det senaste, i juni d. å. tagna,
porträttet.
Jules Massenet, en af
Frankrikes mest bekanta och
uppburne tonsättare har d. 12 augusti
skattat åt förgängelsen. Typiskt
fransk, som hans musik är, har
den haft sitt rätta forum på
parisscenen inför en publik som högre
än någon annan skattar elegans
och polityr äfven i musik, må
det så vara på bekostnad af
djup. Lifligt temparement, fin
melodi k, praktfull
instrumentering äro de mest
anmärkningsvärda dragen i hans mycket
omfattande produktion, hvaribland
dock äfven finnes ganska
betydande verk.
Jules Emile Férdéric Massenet
föddes d. 12 maj 1842 i
Saint-Etienne (Loire). Vid
Pariskon-servatoriet blef han Ambroise
Thomas’ favoritelev i
komposition, samt studerade harmoni och
piano för Ruben och Laurent.
Efter att ha vunnit
konservato-riets alla pris vistades han
tvenne år i Rom, men var sedan 1866
bosatt i Paris. Här uppfördes
1867 hans första komiska opera
"La grand Tante", och 1872 "Don
César de Bazan", hvilken liksom
den senare komponerade
"Ma-non" och "La Navarraise" äro
uppförda i Stockholm. "Manons"
roll har uppburits af bl. a. den
Klicto: Jim,il SVJv,r’i*.„
Aug.
EU» portratt. KUMt Bengt SHfPer-parre.
D:R MORRISON, den engelske journalisten,
som utnämnts till kinesiska regeringens
Peking politiske råPgijvare.
- 764 -
PRINSESSAN ELISABETH AF GENUA.
F. 30- † 14 Aug. Född prinsessa aj
Sachsen, gijt 1850 med hertig Ferdinand
af Genua, bror till konung Viktor
Emanuel // aj Italien, död 1855.
berömda Marie Renard och af
vår Sigrid Arnoldson. Operor i
samma stil äro "Roi de Lahore"
och "Werther", först uppförd i
Wien 1892 med von Dyck och
Renard.
Bland Massenets verk i den
"grande style" som bäst passar
Stora OpraniParis må nämnas:
"Hérodiade", "Cid" "Thais" (text
af Anatole France).
"Esclarmon-de" m. fi. liksom äfven andliga
verk: "La Vierge", "Marie
Mag-daléne" och "Eve" utgått frän
hans hand, dock utan att lemna
några större spår efter sig. Till
en annan operaproduktion har
"Sapho" (Daudet) "Phédre"
(Racine) samt nu sist "Roma".
Massenet har äfven skrifvit
stämningsfulla och klangligt
verkningsfulla orkestsuiter, såsom
"Scènes hongroises" och"Scènes
pittoresques", 6 orkestersuiter,
deribl. "Pompeia" samt en
symfonisk dikt "Visions",
stråkqvartett, à capella-Körer samt många
läckra romanser, som dock
numera sällan förekomma på de
modernare konsertprogrammen.
Massenet har säkert utöfvat stort
inflytande på modern
operakomposition, och som lärare vid
Pariskonservatoriet 1878—96 räk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
