- Project Runeberg -  Hvar 8 dag / Årg. 14 (1912/1913) /
514

(1899-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 33, den 18 maj 1913 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

JOHN GUSTAF LINDEROTH.

TILL PORTRÄTTET Å FÖREGÅENDE SIDA

Den 18 maj fyller en af den svenska
urtillverkningens främste män, fabrikör John Gustaf Linderoth
sextiofem år.

Den hos vårt folk inneboende fallenheten för
tillverkning af mekaniska inättningar tog sig helt
naturligt tidigt uttryck på urfabrikationens område. Man
vet sålunda, att vid klostret i Wadstena brodern
Andreas Jacobi under förra delen af 1400-talet gjorde
ett slagur och att därstädes redan i början af samma
århundrade fanns en särskild person för skötseln af
dessa ur. Här förfärdigades ock på föranstaltande
af ärkebiskop Jacob Ulfsson Örnefot under åren
1504—06 af munken Petrus Astronomus det berömda
konstur i Uppsala domkyrka, hvilket på 1680-talet
af Kristoffer Polhem ånyo iordningställdes, men blott
för att vid den stora branden 1702 ånyo fullständigt
förstöras. Ett egentligt urhandtverk uppstod där
först under förra hälften af 1600-talet, då s. k.
byx-säcksur började tillverkas äfvensom bordsur (vanligen
fyr- och sexkantiga, liggande) och väggur. Mot
slutet af samma århundrade hade urmakarne i
hufvud-staden så stigit i antal och skicklighet, att de den
12 juni 1695 kunde stifta sitt eget "ämbete" och
skrå och skilja sig från klensmederna, till hvilka de
förut hänförts. Tillsammans med presidenten Gabriel
Stierncrona anlade Polhem vid Sjärnsunds bruk i
närheten af Hedemora i Dalarne en urfabrik, som
började sin verksamhet 1720 och var den första i
sitt slag i vårt land. Härifrån spred sig tillverkningen
af väggur till andra orter i Dalarne, framför allt till
Mora, hvilket härigenom vann ett rykte landet rundt
för sina ur, hvilka reglerade tiden i tusentals hem.
Tillverkningen af dessa dalur bedrefs alltid
handt-verksmässigt och som hemslöjd. Den nådde sitt
högsta flor åren 1840—60, men saktade sedan af
ganska hastigt under inflytande af amerikansk och
tysk konkurrens och efter 1865 lär enligt uppgift
ingen yngre ha ägnat sig åt urtillverkning.

I stället uppstod med utgångspunkt från
urhandt-verket en fabriksmässig urtillverkning i Stockholm,
grundlagd hufvudsakligen af den berömde
urfabrikören Gustaf Wilhelm Linderoth och hans maka Betty
Cedergrén. Den förre, som var född i Umeå 1816,
kom, tidigt vorden faderlös, vid tretton års ålder till
hufvudstaden, där han efter att några år ha arbetat
hos en urmakare Salén erhöll anställning hos den
framstående urfabrikanten I. F. Cedergrén. Här
gjorde han bekantskap med sin blifvande maka,
dennes dotter, hvilken redan vid nio års ålder
började lära yrket hos sin fader och därvid måste
begagna sig af gosskläder för att icke väcka
uppseende hos inkommande kunder, som eljest skulle
gjort stora ögon vid att se en kvinna arbeta i ett
yrke. Efter urfabrikören Malmströms frånfälle 1844
inköpte G. W. Linderoth dennes verkstäder och
be-gynte där, troget biträdd af sin hustru, införa nya
maskiner och tidsenliga arbetssätt. För detta
ändamål företog han flera studieresor till Tyskland,
Schweiz och England, hemförde hvarje gång nya
modeller till ur och verktyg samt utvidgade efter
hand sin rörelse till ett härvi landet förut aldrig
anadt omfång, särskildt fabrikationen af tornur. Med
hans stigande anseende såsom en i sitt fack
ovanligt skicklig och företagsam yrkesidkare följde en
mängd offentliga förtroendeuppdrag, hvilka han alla
skötte med samma omsikt och samvetsgrannhet som
sin egen affär. Midt under sin rastlösa verksamhet
slutade han sina dagar i Stockholm den 25 april 1871.

Men det af honom grundlagda företaget upphörde
icke på grund af hans bortgång att blomstra och
utveckla sig. Hans maka hade äfven efter
giftermålet fortsatt att arbeta i yrket och deltog jämväl
efter mannens död med stort intresse i verkstadens
arbete ända till slutet af 1880-talet. Och därjämte
hade han i sin son erhållit en värdig efterträdare,
hvilken med ifver och nit hängaf sig åt samma
lef-nadsuppgift, som varit faderns.

John Gustaf Linderoth är född i Stockholm den
18 maj 1848. Tidigt började han praktiskt sätta
sig in i urmakeriyrket, men förvärfvade sig
därut-öfvec en grundlig teoretisk utbildning, för hvilket
ändamål - han idkade studier i slöjdskolan vid
Teknologiska institutet åren 1864 och 1865. Därpå
följde betydelsefulla vandringsår i utlandet, där han
1867—70 besökte ett flertal af de förnämsta
fabrikerna i sin bransch. Det var sålunda under de
bästa förutsättningar han 1872 öfvertog ledarskapet
för G. W. Linderoths urfabrik.

Under John Gustaf Linderoths ledning har denna
också* städse sträfvat att hålla sig i jämnhöjd med
tidens kraf. Alltjämt hafva anskaffats moderna för
urfabrikationen behöfliga maskiner, såsom för
hjul-och drifskärning, borr- och slipmaskiner m. m.
Fabriken tillverkar numera alla slags ur, hvaraf som
särskild specialité torn- och byggnadsur, stationsur
och elektriska ur; dessutom vaktkontrollur,
visareapparater o. s. v. För allmänheten är fabriken helt
visst mest bekant för sina stationsur. Men inom
fackmannakretsar är den mest berömd för sina
tornur, af hvilka den levererat bl. a. till domkyrkorna i
Uppsala, Göteborg, Kalmar, Skara och Växiö samt
till Storkyrkan i Stockholm.

Firman, som sedan 1884 är kunglig hofurmakare,
har vid utställningar i Stockholm, Göteborg, Malmö
m. fl. svenska städer samt i Kristiania, Köpenhamn,
Moskva, Wien, Paris, London, Philadelphia, Liège
m. fl. utländska erhållit de högsta utmärkelser eller
tillsammans 31 första pris och 11 guldmedaljer,
hvarigenom den bidragit att förvärfva ära och
anseende åt svenskt arbete och svensk industri. För
öfrigt har den äfven bedrifvit export till utlandet icke
blott af ur utan jämväl af finare vetenskapliga
instrument.

Redan firmans skyltur är ägnadt att tilldraga sig
uppmärksamhet. Den stora taflan, infattad i
kopparram, har 3 meters diameter, är försedd med
kalen-darium, som visar år, månad, veckodag samt datum
och framställer i öfrigt den norra stjärnhimmeln med
förgyllda stjärnor på blå botten.

Om det höga anseende John Gustaf Linderoth
åtnjuter i fackmannakretsar vittnar bäst de
heders-och förtroendeuppdrag, han innehaft eller innehar i
yrkesbröders sammanslutningar. Han valdes sålunda
1892 till ordförande i Stockholms urmakaresocietet,
1896 till hedersledamot af Köpenhamns
urmakareförening samt 1903 likaledes till hedersledamot af
Sveriges urmakareförening. Följande år framträdde
han som stiftare af Svenska Urmuseet. Själf äger
han en betydande samling äldre fickur och har 1895
utgifvit en historik öfver Stockholms
urmakaresociè-tet med anledning af dess 200-årsjubileum.

Af offentliga uppdrag, som Linderoth innehaft må
erinras att han 1903 valdes till ordförande hos
Bor-gerskapets äldste i Stockholm.

- 514 -

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 20:04:50 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hvar8dag/14/0530.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free