- Project Runeberg -  Hvar 8 dag / Årg. 15 (1913/1914) /
98

(1899-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 7, den 16 november 1913 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

AXEL GRANHOLM.

TILL PORTRATTET Å FÖREGÅENDE SIDA,

I intresserade kretsar har det länge varit kändt
om den nuvarande chefen för Sveriges statsbanor,
generaldirektör F. Pegelow,* att han icke önskade
se sitt förordnande som sådan förlängdt, när detta
med innevarande års utgång komme att utlöpa. Det
är en kräfvande och tröttande uppgift att stå i
spetsen för detta vårt lands i själfva verket största
affärsföretag, och kommer därtill, att man såsom hr
Pegelow haft att kämpa med all den tröghet och
allt det motstånd, en brytning med inrotad
byråkratisk slentrian måste framkalla, är det blott alltför
naturligt, att man ej känner sig frestad att stanna
längre på den posten än strängt nödvändigt. 1 de
svenska statsbanornas historia kommer emellertid
den Pegelowska perioden att i flera hänseenden
bilda epok. Den har framför allt betydt öfvergång
till den stränga affärsmässighet, hvars tillämpning i
för det allmännas räkning drifna verk är om
möjligt ännu oundgängligare än i enskilda företag,
därför att det dessförutan är omöjligt att sätta en gräns
för de anspråk på eftergifter och låt-gå-system, som
från alla håll och kanter ställas på desamma.
Sådan affärsmässighet är emellertid ej ägnad att skapa
popularitet, och det är väl först eftervärlden, som
till fullo blir i stånd att uppskatta betydelsen af
generaldirektör Pegelows insatser i svensk
statsbane-förvaltning. Redan nu föra dock i alla händelser
räkenskapernas slutsiffror ett vältaligt språk. Från
1907 till 1912 har bruttoinkomsten ökats från 64 till
83 mill. kr., de egentliga driftkostnaderna däremot
endast från ej fullt 49 till ej fullt 55 mill. kr.
Afskrifningarne ha ökats från 2 mill. kr. till 6,3 mill.
i enlighet med ett nytt system, hvilket gifver
säkerhet för, att det värkliga värdet af statens järnvägars
egendom icke sjunker under det bokförda. Trots en
genomgripande lönereglering och en betydande
ökning i pensioneringsanslaget har det för
öfverläm-nande till statskassan disponibla beloppet ökats
från 12,5 till 20,3 mill. kr. Allt detta samtidigt som
ingen kraft sparats för att städse hålla materielen
i jämnhöjd med tidens alltjämt stigande fordringar.
Om personalen i en del fall klagat öfver för hård
tjänstgöring och därtill kanske i en del fall icke
saknat skäl, får man å andra sidan icke glömma,
att sådant är nästan oundvikligt under en tid at
starkt stigande konjunkturer sådan som de sista åren.

Till generaldirektör Pegelows efterträdare
förordnades i konselj den 7 Nov. arbetschefen vid Porjus
kraftanläggning, civilingeniören Axel Granholm.

Axel Magnus Granholm är född i Norrbärke
församling af Kopparbergs län den 19 augusti 1872,
son till handlanden därstädes Axel Granholm och
hans maka, född Karlsson.

Efter att ha genomgått Falu högre allmänna läroverk och
därstädes 1890 aflagt mogenhetsexamen inträdde han som elev
vid Tekniska högskolan, hvarifrån han utexaminerades 1894.
Redan dessförinnan hade han ett par år (1892—94) tjänstgjort
som elev vid statens järnvägsbyggnader, men var nu 1895—96
biträde hos landtbruksingeniören i Kopparbergs lan, tills han
1897 återvände till statens järnvägsbyggnader Han
tjänstgjorde här först som afdelningsingeniör och t f. arbetschef
1898-1907 och därefter som ordinarie arbetschef 1907-10.
Härunder ledde Granholm bl a. den stora brobyggnaden öfver
Göta älf på Bohusbanan. Sedan 1911 har han tjänstgjort under
k. vattenfallsstyrelsen som arbetschef vid den väldiga
kraft-verksbyggnaden i vid Porjus I öfrigt har Granholm företagit
flera studieresor till utlandet och 1904 varit ledamot af
kommittén för utarbetande af bestämmelser för arbetens vid
järnvägsbyggnader ledning och förvaltning.

Vad som kommit regeringen att kasta sina
blickar på civilingeniör Granholm vid besättande af den
ojämförligt viktigaste af civila ämbetsmannaposter
kan för dem, som känner den nyutnämnde, icke
vara någon hemlighet. Trots sin relativt korta
tjänstemannabana hos statens affärsidkande verk har
han nämligen förvärfvat sig ett anseende för
driftighet, organisationsförmåga, klokhet, kraft och
humanitet i förhållande till personalen, hvilket icke många
torde dela med honom. Hvad till äfventyrs kunde
anmärkas mot honom är, att han hittills stått
främmande för egentliga trafikfrågor. Men det torde
icke vara möjligt att finna en generaldirektör fix
och färdig, som vore fackman på alla de många och
vidt skilda tekniska områden, som ingå i en
modärn järnvägsförvaltning. Och för öfrigt torde det
för en man med generaldirektör Granholms
ungdom, förmåga af snabb uppfattning och kraft af
ändamålsenlig organisation vara en jämförelsevis
lätt sak att förvärfva nödig inblick äfven i de
egentliga trafikspörsmålen.

Å andra sidan är det gifvetvis en stor fördel, att
generaldirektören har förmåga att själfständigt
bedöma ny- och ombyggnadsprojekt. Efter allt att
döma står det svenska statsbanenätet nu under en
period af rask utveckling dels till dubbelspår på de
viktigaste stambanelinierna, dels till elektrifiering.
I båda hänseendena är det af största vikt, att nödig
ekonomi iakttages, så att icke slutet af
trafikreformen blir en fraktfördyring för allmänheten. Det är
all anledning antaga, att äfven ur denna synpunkt
generaldirektör Granholm kommer att visa sig som

rätte mannen, hälst han vid sin
sida fått två hvar på sitt
område så framstående adjointer
som distriktschefen Ivar Virgin
och byrådirektören John Henrik
Flodin.

IVAR VIRGIN F 72, afg -ex fr Tekn
högskolan 95, ritare vid Statens järnv. mask.-afd
97, undering. därst. 98, verkmästare 02 tf
byrå-ing. vid Järnvägstyr maskinbyrå 03 ti
byrådirektör 04, ord byrådirektör 07 distr-chef vid
Statens järnvägars 5:e distr. 12, för kort tid
sedan öfverflyttat till 2:a distr. I dagarna
utnämnd till öfverdirektör och souschef för
Statens järnvägar.

JOHN FLODIN F 65, stud-ex 84, hofr-ex
95, tjänstgjorde vid nedre just-revisionen,
råd-st. rätten gen. poststyr. och fångv -styr 97—99,
hos Riksd F K som kanslist och notarie 98
—06, vid Stat. järnv från 97 som e.o.
tjänsteman, tf taxebyrådir. 02, ord. byrådir. vid
inrikes godstaxebyrån 08 Ordf. i Stat. järnv.
cikulärkommitté 06 led. af K.
järnvägstaxe-komm. 07 lärare i föreläsn. kurser för
aspiranter till högre trafikbefälstjänster 11—13. Led.
af förvaltn. för telefondir. H T Cedergrens
uppfostr-fond 09. I dagarna förordnad att
biträda generaldirektören och chefen for
Statens järnvägar vid handläggning af ärenden
inom K. järnvägsstyrelsen

I. VIRGIN. Nyutnamnd öfverdirektör och
souschef vid Statens järnvägar’

*) Biografi och helsidesporträtt
årgång IX 9.

J H. FLODIN, Byrådirektor Nyforordnad"
att biträda K- järnvägsstyrelsen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Dec 21 14:46:30 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hvar8dag/15/0118.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free