- Project Runeberg -  Hvar 8 dag / Årg. 15 (1913/1914) /
434

(1899-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 28, den 12 april 1914 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

HERMAN MANNHEIMER * JONAS KJELLBERG * HOLGER LAURITZEN.

TILL PORTRÄTTEN Å FOREGÅENDE OCH DENNA SIDA.

Vårt lands främsta enskilda
bankinstitut har i dagarne
kunnat fira sitt halfsekelsjubileum.
Den 31 mars 1864 lästes
nämligen i göteborgstidningarne en
anspråkslös enkelspaltig 2 1/2
centimeters annons af följande
innehåll:

"Skandinaviska
kreditaktiebolagets i Göteborg kontor uti
huset n:o 39 vid Södra
Hamngatan hålles öppet hvarje
söckendag frän klockan 10 f. m.
till 1 e. m."

Aktiekapitalet utgjorde då
endast 5 mill. kr. Numera
har detsamma ökats till mer än det
nio-dubbla och bankens fonder
stiga till det för svenska
förhållanden kolossala beloppet af
c:a 93 mill. kr. Skandinaviska
kreditaktiebolaget har blifvit
icke blott Sveriges största
enskilda pänninginstitut. Det
intager tillika ett respekteradt
rum bland världens storbanker
i egentlig mening.

När k. m:t Gustaf
Adolfsdagen 1863 fastställde
kreditaktiebolagets första ordning,
invigdes för vårt land en ny ära 1 bankbildningens
historia. Tidigare hade de privata bankerna samt
och synnerligen varit grundade å delägarnes
solidariska ansvar och sedelutgifning. Genom
tillkomsten af 1848 års aktiebolags-lag hade emellertid en
möjlighet öppnats till bildande af en bank äfven
under ett aktiebolags form och denna möjlighet blef
här för första gången tillgodogjord. Kreditbolaget
är med andra ord Sveriges äldsta ’bankaktiebolag.
Ursprungligen var det tänkt, att det äfven i annat
hänseende skulle intaga en särställning och en
föregångsplats. På våren 1863 gjorde de praktiska
yrkenas och näringarnes män sin första insats i
den ursprungligen bland vetenskapens
ämnessvenner uppståndna och af den studerande ungdomens
entusiasm vidare burna skandinaviska rörelsen
genom det nordiska nationalekonomiska mötet i
Göteborg. Vid intet tillfälle sträckte sig förhoppningarne
om den skandinaviska enhetens snara förverkligande
äfven i politiskt och legislativt hänseende längre än
vid denna tidpunkt — omedelbart innan de genom
Bismarcks järn- och blodpolitik obarmhärtigt skulle
slås till marken för oöfverskådliga tider framåt. Men
vid samma möte lades tillika den ännu fast bestående
grunden fill det alltjämt löftesrikt sig utvecklande
nordiska samarbete på det samhälleliga området,
som gjort, att den skandinaviska enhetstanken aldrig
helt dött ut. Där lades grunden till det enhetliga
nordiska myntsystem, som tio år senare
förverkligades. Där framkastades idéen om en enhetlig
nordisk lagstiftning, som sedan satt frukter i för
alla de tre skandinaviska länderna gemensamma
växel- sjö- och checklagar och håller på att
ytterligare utveckla sig i det samnordiska
lagstiftningsarbete på handels- och obligationsrättens område,
hvilket senast vid den upplösta riksdagen satt sig
en ny märkessten i lagen om kommission och
handelsagentur, och som det sista årtiondet vidgat
sig att gripa in äfven på familjerättens område
genom samarbetet för åstadkommandet af en så
vidt möjligt enhetlig nordisk äktenskaprätt. C. F.

illustration placeholder
Atelier Jonn, Malmö. Kliché: Bengt Silfversparre.

HOLGER LAURITZEN.


Tietgens ekonomiska snille
sökte en än intimare
samverkan på det ekonomiska området
Den danska Privatbankens
berömde skapare tänkte sig
upprättandet af ett gemensamt
nordiskt pänninginstitut med
anlitandet äfven af internationellt
kapital. Idéen accepterades,
men hufvudsätet ansågs böra
förläggas icke till Köpenhamn,
som Tietgen ville, utan till den
plats, som man då tänkte sig
såsom säte äfven för det enade
Skandinaviens
förbundsparlament: till Göteborg, hvilket på
grund af sitt geografisKa läge
och sin kommersiella betydelse
härför ansågs hafva de bästa
betingelserna. Äfven af de
öfriga Tietgenska planerna vardt
i utförandet intet. Men minnet
af dem bevaras i namnet —
skandinaviska — och
aktiernas valör: dessa lyda på 142
kr., motsvarigheten till 200
francs, 8 £ o. s. v. I
verkligheten blef banken från början
ett rent svenskt företag och
äfven om Tietgen ett par år
var medlem af styrelsen, lades ledningen äfven
i svenska händer. Med all rätt angifver den med
anledning af jubileet utgifna ståtliga fästskriften Oscar
Ekman
och Theodor Mannheimer som
Skandinaviska Kreditaktiebolagets egentliga skapare och dess
styresmän under första mansåldern af dess tillvaro.
De män, som efter dessa haft närmaste ledningen
af bankens utveckling och på det värdigaste sätt
trädt i deras fotspår, hafva varit bankdirektörerna
Herman Mannheimer och Jonas Kjellberg, den förre
vid hufvudkontoret i Göteborg, den senare vid det
redan 1865 upprättade, snart med hufvudkontoret i
betydelse täflande filialkontoret i Stockholm.

Herman Mannheimer är född i Göteborg den 26
Juli 1867, son till förutnämnde bankdirektören
Theodor Mannheimer och hans maka Hamne Mever.
Efter att 1883—85 ha genomgått Göteborgs
handelsinstitut förvärfvade han sig ytterligare skolning
på det kommersiella området genom praktik å
exportkontor i fädernestaden äfvensom å järnbruk
samt begaf sig därefter till utlandet, där han i icke
mindre än sex år hade anställning på olika
handelskontor. Återkommen hem 1891 inträdde han som
tjänsteman å Skandinaviska kreditaktiebolaget och
blef vid fadrens frånfälle år 1900 ledamot af
bankens styrelse och verkställande direktör vid
göteborgskontoret, hvilka poster han framgent innehar.
I sin fädernestads ekonomiska lif har han som
naturligt är kommit att intaga en alltmera framskjuten
plats, hvarpå yttre bevis föreligga i
styrelseledamotskap i ett stort antal företag, särskildt på
kommunikationsväsendets område. Så t. ex. i Borås —
Alfvesta-, Västergötland—Göteborgs och Göteborg
—Borås järnvägsaktiebolag, i aktiebolaget Svenska
Amerika—Mexikolinjen, Svenska Ostasiatiska
kompaniet m. fl. Men den roll han därutöfver spelat
för näringslifvets utveckling i Göteborg och vårt
land i det hela som klarsynt och kulant handhaf
vare af kreditgifvandet i Sveriges förnämsta
handels-och sjöfartscentrum är gifvetvis långt viktigare än
hvad dessa förtroendeposter gifva vid handen, orm

- 434 -

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Oct 29 02:21:04 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hvar8dag/15/0454.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free