Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 11, den 13 december 1914 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KARL FRYXELL.
TILL PORTRÄTTET Å FÖREGÅENDE SIDA.
På hundra år ha icke sådana kraf som för
närvarande ställts på dem, som hafva ansvaret för
den statliga ledningen af vårt näringslif. Från alla
håll börjar rop om statens inskridande än på ett
sätt, än på ett annat: i konsumenternas intresse
genom borttagande eller åtminstone suspenderande
af lifsmedelstullarne, genom utverkande af
utländska utförselförbuds upphäfvande, genom utfärdande
af exportförbud för inhemska förbrukningsartiklar,
på hvilka tillgången kan förväntas under ett länge
fortsatt världskrig blifva knapp; i producenternas
intresse genom upprätthållande af handel och
samfärdsel med främmande länder, genom
undanrödjande af militära säkerhetsåtgärder, som synas lägga
onödigt snäiva band på köpmansvärldens
rörelsefrihet, genom skapande af nya trafikleder, där
kriget till lands eller vatten gjort, att de af ålder
använda ej längre äro framkomliga. Det fordras
klarhet i blicken och skärpa i omdömet för att hålla
kursen rätt emellan alla dessa stridiga intressen
och motsägande önskerop. Lyckligtvis är
nuvarande chefen för det ämbetsvärk, som har
närmaste ansvaret för tillgodoseende af näringslifvets
behof, nämligen kommeiskollegium, i rikt mått i
besittning af båda dessa egenskaper.
Generaldirektör K^arl Axel Fryxell är född i
Karlstad den 1 november 1873, tredje sonen i
ordningen till landtbrukaren Elof Fryxell och hans maka
Johanna Gustafva (Hanna) Groth samt sonson till
vår fräjdade häfdatecknare, prosten och professorn
Anders Fryxell. Sin skolundervisning erhöll han i
hufvudstaden, vid hvars södra latinläroverk han år
1892 aflade mogenhetsexamen. Samma år kom
han som student till Upsala, hvarest han till en
början ägnade sig åt studier för den filosofiska
graden: år 1894 aflade han filosofie kandidat-och 1899
filosofie licentiatexamen, hvarpå han år 1900
promoverades till fil. doktor efter att ha offentligen
försvarat en afhandling "Om svenska biskopsval
under medeltiden". Liksom nuvarande
ecklesiastikministern, hvilken äfven han börjat som
historiker, ötvergick han emellertid nu från filosofiska
till juridiska fakulteten och aflade redan år 1902
juris utriusque kandidatexamen. Han inträdde därpå
i verken, närmast i det vid denna tid under
chefskap af hans gamle lärare och rektor Carl von
Friesen stående ecklesiastikdepartementet och blef
1905 notarie i den nyinrättade
läroverksöfversty-relsen. Redan följande år öfvergick han emellertid
till kommerskollegium, där han vardt först t. f. och
sedan 1907 ordinarie sekreterare. På denna post
kvarstod han i sammanlagdt fyra år och fick
härunder intimt samarbete med generaldirektör Alfr.
Lagerheim, den yppersta skolning i alla i samband
med vårt näringslif stående frågor. Som samtidigt
sekreterare i kommerskollegii-kommittén bereddes
honom tillika tillfälle att göra nära bekantskap med
de sträfvanden i riktning af detta ämbetsverks
modernisering, som sedan någon tid äro uppe.
Men Fryxells, ovanliga arbetsförmåga var icke
uttömd därmed. Åren 1905 — 08 tjänstgjorde han äfven
som sekreterare åt tuberkuloskommittén, 1908 — 09
hade han uppdrag inom finansdepartementet som
tillkallad sakkunnig för revision at
kontrolllagstiftningen och 1910 togs han af civildepartementet i
anspråk för utarbetande af förslag till en invandringslag.
När så Conrad Carleson år 1910 lämnade sin
befattning som expeditionschef i
finansdepartementet för att öfvertaga ledningen af det stora
Norstedtska bokförlaget, kallade finansminister Swartz
Fryxell till hans efterträdare. Här som på andra
poster, som anförtrotts honom, ådagalade han myc-
ken administrativ duglighet och smidig förmåga att
organisera samverkan med sakkunniga inom och
utom förvaltningen och när frih. Adelswärd år 1911
öfvertog finansministerportföljen, var han
säkerligen glad öfver, att expeditionschefsplatsen ej
samtidigt behöfde växla innehafvare. I så godt som
samtliga de viktiga arbeten på skilda
skattelagstiftningsområden, som 1910—13 utfördes inom
finansdepartementet — att särskildt nämna den nya
tullagstiftningen — hade Fryxell betydande andel.
Officiellt kvarstår i själfva verket Fryxell än idag
som expeditionschef i finansdepartementet. I
afbi-dan på kommerskollegii förestående omdaning och
den stora departementalreformens genomförande
ansågs det nämligen icke lämpligt att vid
generaldirektör Lagerheims afgång från chefskapet i
kommerskollegium den 1 oktober 1913 gifva honom en
ordinarie efterträdare. Expeditionschefen Fryxell
förordnades blott att tillsvidare förvalta
generaldirektörsämbetet.
I ett föredrag om "Staten och näringslifvet" har
generaldirektör Fryxell år 1909 gjort några
uttalanden, som äro ägnade att antyda den uppfattning
han bildat sig om ett näringsämbetsverks ställning
till näringslifvet. Han understryker däri särskildt
att det arbete med organisationsirågor rörande
statens förvaltningsorgan för näringslifvets spörsmål,
som nu står på dagordningen, icke bör föras till slut
utan den närmaste kontakt med de af frågan
närmast intresserade nämligen näringslifvets egna
män. "Statsmyndigheterna s<ola helt säkert ej
häller underlåta att söka inhemta de sakkunniges
och närmast intresserades mening på detta område.
Det är emellertid icke tillräckligt att hänvändelsen
utgår allenast från de nu arbetande kommittéerna
eller vederbörande myndigheter, att dessa t. ex.
tillställa korporationer af näringsidkare frågeformulär
eller eljest förhöra sig om deras åsikter i de
föreliggande frågorna. Här är det af nöden att
näringsidkarna själfva taga initiat v, att de sins emellan
öfverlägga och klargöra såväl för sig själfva som
för vederbörande myndigheter, hvad som är deras
önskemål i förevarande hänseende. I den mån de
härvid blifva i behof af upplysningar om faktiska
förhållanden af statsmyndigheterna eller eljest
behöfva komma till tals med dessa, är jag öfvertygad
om att myndigheterna skola med all beredvillighet
stå till tjänst. Genom en sålunda stegrad samverkan
mellan staten och näringslifvet skall man redan
under reformarbetets fortgång kunna väsentligt
närma sig ett af hufvudändamålen med detta arbete:
en intimare kontakt mellan statens
förvaltningsorgan och näringarnes praktiska utöfvare."
I sin hittillsvarande utöfning at sitt ämbete har
generaldirektör Fryxell låtit sig angeläget vara att
låta en sådan kontakt vara ett vägledande mål för
sin verksamhet, något, hvarför näringslifvets
målsmän icke minst under dessa bistra tider känna sig
honom all tack skyldiga.
Utan att vara insatt som ledamot i någon af de
stora statskommissioner för upprätthållandet af
landets näringslif eller tillgodoseendet af dess
förnöden-hetsbehof, som blifvit upprättade, har Fryxell i
intimt samarbete med dessa såväl som med de
enskilda näringsidkaresammanslutningarne utfört ett
storartadt arbete, hvars hela betydelse först efter
krigets slut skall kunna till fullo uppskattas.
Utanför sin ämbetsverksamhet har Fryxell funnit
tid öfver att ställa sin kraft till förfogande bl s.
som sekreterare åt Nationalföreningen för
tuberkulosens bekämpande samt som en af stiftarne och de
ledande männen i Nationalföreningen mot emigrationen
- 162 !-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
