Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 27, den 4 april 1915 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HVAR 8 DAG
realiteternas man
gentemot samtidens
stämningsbestämdhet. Han
räknade städse med
verkligheter, icke med
önskvärdheter; han tillgrep järn
och blod. men han tillgrep
dem i själfva verket aldrig
annat än i världshistoriska
nödvändigheters tjänst.
Han slog stundom
på’värjfästet, men han gjorde det
aldrig lättsinnigt; icke för
vapenskramlets egen skull,
utan för att ge till känna,
att lifsiniressen stodo på
spel. Det var i sista hand
detta, som gaf hans ord
sådant eftertryck. Och
hvad eftervärlden högst
hos honom beundrar är
kanske den själfålagda
begränsningen "af uppnådda
maktställningar. Man vet,
att han måste utveckla hela
sin oerhörda kraft för att
förmå kejsar Wilhelm och
generalerna att efter
Sadowa lämna de österrikiska
arfländerna och de
sydtyska staterna orörda: håns
återhållsamhet i
Nikols-burg lade visserligen
grunden till segrarne 1870. Man
vet också, att 1870 det
tyska militärpartiet mot Bismarcks vilja genomdref
afträdelsen af Metz; hade Frankrike velat betala en
extra krigsskadeersättning, som möjliggjort en
motsvarande befästning å tysk sida, fanns’enligt hans
mening ingen anledning att behålla den iranska
fästningen och belamra Tyskland med en afgjordt
fransysk, fiendtligt sinnad ’befolkning. Och dét är
kändt att äfven 1864 det var Danmarks eget och
icke Bismarcks fel, att de norra delarne af Slesvig,
i hvilka befolkningen fortfarande talade danska och
kände sig dansk, icke bevarades åt Danmark. "I
begränsningen visar sig mästaren". Äfven om man
APROPOS BISMARCKS 100-ARS MINNE: Äldsta sondottern,
grefvinnan Hannah von Bismarcks Jörmälnirg med
ryttmästaren L. von Bredow. Bröllopet ägde rum i Stottskapellet i
Frie-drichsruh den 15 mars.
anlägger den måttstocken,
består Bismarck
mästar-profvet.
I sin inre politik kan
Bismarck näppeligen sägas
ha haft samma lycka som
i den vttre.
Kulturkampen sföt med, att han
fick gå till Canossa, och
i socialistlagstiftningen var
han icke lyckligare. Men
han har dock äfven på
.detta område satt
outplånliga spår icke blott för
sitt eget lands del, utan
äfven för världens. Vände
han sig mot den
socialism, som bär namn efter
Marx, lade han till gengäld
själf grunden till den mest
omfattande statssocialism,
som världen hittills skådat:
den tyska
försäkringssocialismen. När det gäller
att uppgöra Bismarcks
världshistoriska konto,
väger denna kreditpost sà
tungt, att många smärre
debetposter i jämförelse
därmed försvinna.
Huru skulle ställningen
i världen i detta
ögonblick sett ut, om Bismarck
med obruten mannakraft
ännu stått som den tyska
politikens ledare? En fåfänglig fråga som alla,
hvilka bero på en vilkorssats i plusqvamperfektum.
Men ett faktum är, att "Weltpolitik" hör till de
begrepp, som tyska professorer uppfunnit först sedan
Bismarck lämnat regeringstömmarne ifrån sig, och
att vänskap med den östra grannen hörde till hans
politiks karaktäristiska drag. Bismarck var
framför allt uppfinningsrik och minst af allt torde han
ställt sig svarslös, om England såsom nu lämnat
honom frihet i valet af formel. Tyskarne själfva
medgifva, att deras diplomati under de ödesdigra
julidagarne icke hållit måttet.
VÄRLDSKRIGET.
Den dominerande händelsen under världskrigets
trettiofjärde vecka har utan jemförelse va.it den
galiziska hufvudtästningen Przemysls fall.
Redan den 21 mars utsändes från Petrograd det
anmärkningsvärda meddelandet, att österrikarne vid
Przemysl framemot morgonen den 18 öppnat eld
mot dé ryska ställningarna och fortsatt därmed hela
natten, därvid förbrukande ammunition i så
kolossala mängder, att det hittills saknat motstycke. Den
19 kl. 5 på morgonen hade en stark styrka af
garnisonen företagit ett beslutsamt anfall i östlig
riktning på fronten Medyka—Sykow—Platzsowice.
Inemot kl. 2 e. m. hade österrikarne utan att ha
uppnått de ryska skyttegrafvarna med stora förluster
kastats tillbaka inom fästningslinjerna. Omkring
3,000 fångar hade tagits, tillhörande 23;dje
honved-divisionen, som bildade kärnan af besättningen.
Från österrikisk sida gjordes samtidigt gällande,
att besättningen företagit ett utfall, emedan den
trott sig finna, att ryssarna varit mycket försvagade.
Då deras styrka emellertid efter sju timmars häftig
strid konstaterats, hade besättningen anträdt
återtåget till fästningen. 1 trots häraf tedde sig detta
häftiga utfall, hvars ändamål var svårt att inse.
tämligen egendomligt. Den 22 mars kom förklaringen:
fästningen Przemysl hade då gifvit sig.
Anledningen härtill låg i, att de strax förut som outtömliga
betecknade proviantförråden tagit slut. Då efter
utfallet den 19 äfven den yttersta inskränkning i
förplägnadsransonen blott tillåtit ytterligare tre
dagars motstånd, hade kommendanten, general vön
Kusmanek, erhållit order, att efter utlöpandet af
denna frist och efter förstörandet af krigsmaterielen
öfverlämna platsen åt ryssarne. Man hade ock
lyckats att i tid förstöra forten samt kanonerna,
ammunitionen och förskansningarna.
.Angående omfattningen af österrikarnes förluster
meddelades från Petrograd, att enligt uppgift af
general Kusmanek fångarne utgjordes af 9 generaler,
93 stabsofficerare, 2,500 officerare och tjänstemän
samt 117,000 soldater. Från Berlin bestrides
visserligen denna uppgift, men sedermera har den i
allt väsentligt officiellt bekräftats af österrikarne
själfva. Personalen uppgick, heter det, under de
sista veckorna till 44,000 man infanteri och artilleri,
till 2/3 landstorm, från hvilken siffra bör frånräknas
inemot 10,000 man förluster vid det sista utfallet
- 422 -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
