Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 30, den 25 april 1915 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EMIL KINANDER.
TILL PORTRÄTTET Å FÖREGÅENDE SIDA.
Bland H. 8. D:s läsare är det nog ganska många,
som stått undrande och spörjande inför frågan, hvad
Järnkontoret egentligen är för en institution. Än
framträder det som en bank, än ser det ut, som
om det företrädesvis tjänade tekniska intressen.
I själfva verket har det såväl tekniska som
ekonomiska uppgifter. Liksom så många andra för vårt
näringslif nyttiga inrättningar räknar det sina anor
från frihetstiden, då det år 1747 fick sitt första
reglemente fastställdt genom ett k. bref. Numera kan
det närmast karaktäriseras som en kooperativ
förening af Sveriges järnbruksägare för tillvaratagande
af gemensamma intressen. Under första tiden af
dess tillvaro fingo dess medlemmar rätt att i
riksbänken belåna vågfördt järn. Sedermera ändrades
detta så, att kontoret själft verkställde belåningen,
men i riksbanken fick åtnjuta ett kreditiv på 900,000
riksdaler. Sedan 1870 har äfven detta privilegium
upphört, sedan kontoret under årens lopp förvärfvat
sig afsevärda egna fonder, numera starkt närmande
sig 10 mill. kr. Dessa fonder ha uppstått sålunda,
att de i kontoret delaktiga bruksägarne från början
erlagt en afgift af 21/z öre centner vågförda
järneffekter. Från 1902 bedrifver kontoret på grundval
af dessa medel allmän bankrörelse, hvarvid dock
delägarne äga rätt till vissa priviligerade lån mot
4 à 4*/2 proc., hvilka gå under namn af förlagslån,
olyckslån eller byggnadslån, och äfven i öfrigt ha
företrädesrätt vid låns beviljande. Men därjämte
verkar kontoret äfven tekniskt till
järnhandteringens höjande. Det beviljas årliga anslag till rön
och försök, till bergsskolorna, till kolningsskolorna,
tiil tekniska profningsanstalter o. s. v. Bland dess
senaste åtgärder i denna väg erinrar man sig dess
storartade försök vid Trollhättan med tillverkning
af tackjärn i elektrisk ugn.
Järnkontorets högsta ledning ligger hos
Brukssocieteten, som en gång årligen sammanträder till
den s. k. järnkontorsriksdagen, hvilken väljer en
styrelse af 5 ordinarie och 5 e. o. fullmäktige och
bland de förstnämnda utser en verkställande
direktör. Posten som sådan innehafves sedan 1902 af
den man, hvars bild upptager första sidan af detta
nummer af H. 8. D., riksgäldsfullmäktigen, v.
häradshöfding C. E. Kinander.
Carl Emil Kinander är född i Långtora
församling i Uppland den 15 April 1850 och har alltså i
dagarne fyllt 55 år. Föräldrarne voro kaptenen vid
Västernorrlands regemente Cæsar Gustaf Magnus
Kinander och dennes maka Emilia Grapengiesser.
Efter att vid Stockholms gymnasium ha aflagt
mogenhetsexamen 1877 fortsatte Kinander sina
studier vid Uppsala universitet, där han 1879 aflade
filosofie och 1885 juris utriusque kandidatexamen.
Efter fullgjord tingstjänstgöring utnämndes han till
vice häradshöfding 1888 och ägnade sig därefter åt
den kommunala förvaltningen i hufvudstaden, där
han 1889—1902 innehade tjänst som sekreterare i
drätselnämnden. Från denna post afgick han, då
han sistnämnda år kallades till innehafvare af sin
nuvarande befattning i järnkontoret, efter att förut
under et’ ha varit t. f. kamrer därstädes.
Men därför öfvergaf han icke det kommunala
lifvet. Stockholms valmän skyndade att förvärfva
stadens förutvarande tjänsteman för
kommunalrepresentationen, hvari han allt sedan 1903 haft säte och
inom hvilken han utfört ett mycket betydande
arbete. Särskildt skall ihågkommas den andel han
tagit i vården om hufvudstadens
sjukhusinrättningar i det han först (från 1902) var vice ordförande
och numera (sedan 1912) är ordförande i
styrelsen tör Sabbatsbergs sjukhus. Vidare har han
fungerat som ledamot i stadshusnämnden, är likaledes
ledamot af styrelsen för handelshögskolan och v.
ordf. i styrelsen för Stockholms högskola.
Till bevis på det förtroende han åtnjuter inom
de ledande kretsarne inom Stockholms
kommunalförvaltning länder icke minst, att han åren 1907—09
var väld att representera staden i Första kammaren.
I riksdagen var han ingen okänd man, ty redan
1904 hade kamrarnes valmän utsett honom till en
af riksdagens sju fullmäktige i riksgäldskontoret.
Om han icke dess mindre af Första kammaren ei
togs i anspråk för något annat förtroendeuppdrag
än en suppleantplats i bankoutskottet, berodde det
naturligtvis endast därpå, att han icke kunnat
ansluta sig till det där allrådande konservativa
majoritetspartiet. Bland de frågor, i hvilka han
uppträdde och yttrade sitt på grundligt öfvervägande
fotade ord, må nämnas spörsmålen om en allmän
undersökning och beskrifning öfver enskilda och
kommuner tillhöriga, mera betydande vattenfall i
landet samt om anordnandet af en låneanstalt för
kommunerna i riket. I båda fallen kämpade han
förgäfves mot kammarmajoritetens afvisande och
oförstående hållning. Däremot hade han framgång
med den enda motion han under sin treåriga
riks-dagsmannatid väckte, hvarigenom i lagboken
inskrefs ett stadgande, att köpman såväl i den
inventariebok, hvarmed han öppnar sin rörelse, som
i sin årliga balansräkning skall inom linjen angifva
samtliga de borgens- och öfriga ansvarsförbindelser
för andra, i hvilka han häftar. Han önskade
därmed i sin mån råda bot på det osunda
borgensväsen, hvilket vid 1907 års kris visat sig ha tagit en
verkligt oroväckande omfatining.
Att brukssocieteten fått sina blickar riktade på
Kinander som den lämplige mannen för närmaste
ledningen at järnkontorets angelägenheier, berodde
kanske närmast därpå, att han sedan 1897 som
sekreterare och ombudsman hos det stora
Grängesberg—Oxelösund-bolaget fått tillfälle att inom de
kretsar, på hvilka valet närmast ankom, göra sina
gedigna egenskaper som affärsman och jurist mera
allmänt kända. På denna post kvarstår han ännu.
Men dessutom har han tagits i anspråk för flera
andra affärsiöretag. Han är sålunda för närvarande
ordförande i styrelsen för Aktiebolaget Stockholms
bryggerier (sedan 1911) och ledamot af styrelserna
för Boxholms Aktiebolag, Nya Aktiebolaget Atlas,
Svenska turbinfabriksaktiebolaget Ljungström o. s. v.
I Ränte- och Kapitalförsäkringsanstaltens styrelse
är han ordförande.
- 466 -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
