- Project Runeberg -  Hvar 8 dag / Årg. 16 (1914/1915) /
734

(1899-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 46, den 15 augusti 1915 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

’HVAR 8 DAG

(TILLHÖR VECKANS PORTRÄTTGALLERI.)

GUSTAF VON PLATEN. U.-löjtn. v. Skàn. drag.-reg. 58, öfv.-löjtn. v.
Kronpr. hus.-reg. 89, v. Sk. hus.-reg. 90, ölverste o. chei f. Kronpr.
hus-reg. 93—02.

CARL GRÖNWALL. U.-löjtn. v. Göta art.-reg. 65. major v. 2. Göta
art.rreg. 94, öfv-löjtn der 98, öfverste i armén o. afsked 03. Styr. led. i
Trollhätte oljeslag-a.-b. sedan 70. Styr-led. i Ränte- o.
kap.-försäkr.-anst. i Göteborg sedan 79, dess ordf. 94—98.

OLOE MELIN. F. 61, u.-löjtn. v. Elfsb. reg. 81, major v. Skarab. reg.
09, transp. t. Vestg. reg. 10, öfverstelöjtn. v. Skarab. reg. 11, öfverste i
armén o. tf. chef f. Hallands reg. 14, i dagarne utn. t. öfverste o. chef f.
Bohusläns reg. Under en följd af år chef f. Rosersbergs skjutskola.
Uppfinnare ai det bekanta Melinska stenografsystemet.

PETER HEGARDT. F. 68, u-löjtn. v. Bohusl. reg. 89, löjtn v.
gen.-stab. 02, kapten 03, v. Vestg. reg. 07, major v. gen.-stab 10, öfv.-löjtn. der
13, v. Hall. reg. 04, i dagarne t. i. chef der. Militärattaché i Japan 04—05,
stabschef v. Ill arméfördeln. 10—12, chef f. inf. skjutskola 13—15.

LUDVIG LINDROTH Stud.-ex. 63, fil. dr. 69, lär. i latin o. grek.
Beskowska skolan i Stockholm 71, rektor f. skolan 88—05. Ordf. i styr.
f. Privata högre lärarinnesem. i Stockholm sedan 99. Ordf. i styr. f.
Vadstena samskola sedan 11.

RIKARD SEGRELL. Stud -ex. 87, fil. kand. 90, prestex. 96, prestv. s.
å , v. pastor 96—1900, profår 19u0—01, vik adj o. ex. lär. 01—05, reg.-pastor
04—07; sedan 05 rektor v. Skeppsgosseskolan i Karlskrona. Led. af
komm f. utred. ang. skeppsg.-kåren 14.

EDVARD BRÄNDSTRÖM. U.-löjtn. v. Ne’, reg. 71, löjtn. v. gen.-stab
80, militäratt. i St. Petersburg 85—91, öfverste 98, gen.-major 06.
öfveradj-h. Kon. 08 Envoyé et min. plen. i St. Petersburg sedan 06. Biografi
o-helsid.-portr årg. IX:16.

VILHELM LINDER. U.-löjtn. v. Flott. 76, komm -kapt. l:a gr. 1900;
ge-nerallotsdirektör sedan sistn. år. Stadsfullmäktig i Stockholm 94—1900,
statsrevisor 94, 95. Led. af olika kommittéer rör Flottan Led. af dir f.
Stockholm navig.-skola 96, ordf. sedan 13; ordf. i styr. f. Tekn högsk.
sedan 08, ordf. i styr. f. Lotsverkets ensk. pens.-inr. sedan 08. Bibliofil.
Led. af Krigsvet.-akad. o. örl.-man.-sällsk. Komm. m. st. k. N. O.

ALBERT HELIN. U.-löjtn. v. Flott. 80. komm.-kapt. I:a gr. 07. Chef
f. mindep v. Flott. stat. i Stockholm 01—10, chef f. marinförvaltn.minafd.
sedan sistn. år.

COSSVA ANCKARSVÄRD. Stud.-ex. 84, hofr.-ex. 89, andre sekr. 1
Utr.-dep. 96, förste sekr. der 01, leg-sekr. i Berlin 03, kansliråd o. chef
i-U.tr.-dep. konsulatafd. 04, envoyé i Konstantinopel o. gen.-konsul i
Europ-Turkiet sedan 06.

HRNRIK GRANHOLM. Stud.-ex. 72, utex. fr. Ultuna landtbr.-inst. 1’,
banktj -man, kassör o. kamrer 76—86 Stiftare af o. verkst. dir. i
lifför-säkr.-bol. Svecia, olycksförsäkr.-bol. Gothia, a-b. Sleipner o. a-b.
Nordisk yachtassurans. Ordf. i styr. f. Stockholms stadshypoteksfören., led.
af styr. f Gotlands banks afd.-kontor sedan 09; led. af styr. f.
Konungariket Sveriges stadshypotekskassa sedan 13. Ordf. i styr. f. Stockholms
fastighetseg. fören., ordf. i Johannes kommunalförening. Stadsfullmäktig
i Stockholm 95—09, kyrkofullm. 93—14.

VOLRATH BERG. Stud.-ex. 73, utex. ir. Stockholms teknolog, inst. o.
Bergsskola 77, grufing. 79—82, disponent v. Vallåkra stenkols a,-b. 82—93.
Disponent f. Nääs fabr-a.-b. sedan 95, f. Alingsås bom.-väfv. a -b. sedan
12 Styr-led. i dessa bolag o i Almedahls fabr.-a-b. Led. af styr. f.
Aug. Abrahamssons stiftelse å Nääs sedan 08 Landstingsman sedan 02,
ordf. i komm.-nmd, led. at" kyrko- o. skolråd. Led. af Riksd. F.K. 05—11.

FRITZ MURMAN. Idkar bagerirörelse i Helsingborg sedan 86;
mångårig led. af Sv. oageriik.-iören öfverstyr., sedan 07 ord. i fabr.- o.
handtv.-fören. På sin tid led. af stadsfullm.

OTTO MARESCH. F. i Böhmen. Sedan 91 verkst. dir. f. Gleitsmanns
färg- o. ferniss a.-b. i Trelleborg samt led. af dess styr.

OLERS OLOF ANDERSSON. Häradsdomare; i omkring ett halft
sekel nämndeman, 30 år ordf. i komm-stämma o. halfva tiden ordt.i
komm.-nämnden ; omkr. 25 år landstingsman.

JONAS PETER ZAKRISSON. Landtbr. i Hvetlanda, nämndeman o
häradsdom. Ordf. i komm.-st. Led. af styr. f. östra här. sparbank 93—1910,
styr.-led. o. verkst. dir. f. Hvetlanda bank a.-b. 1900. nu stvr.-led. o. verkst.
dir. i Sydsv. kred -a -b. Landstingsman. Led. af Riksd. A. K. 97—1900.

ALVAR SANDBERG. Stud.-ex. 85, med lic.-ex. 95, prakt, läkare i
Käflinge sedan sistn. år, e. prov -läkare i distr. 07. Led. af skolråd sedan 20
år, led. af municipalfullm., ordf. i helsov.-nmd.

ANDREAS HALLÉN. F 46, elev v. uti Konserv. 66—71, dirigent
f-Musikfören i Göteborg 72—78 o. 83—84, f. Filharm. sällsk. i Stockholm
85—95; kapellmäst. v. K. Teatern der 92—97, dfrigent f det af honom
bildade Sydsv. filharm. sällsk. i Malmö 02—07; lär. i komposition v.
Konserv. i Stockholm sedan 09, i dagarne tilldelad professors n. h.’o. v.
Kompositör.

ALBIN ROOSVAL. Stud.-ex. 78, afd. förestånd. v. olika utställningar
samt medarb. i dagspressen o i Sv. telegr.-byrän till 04. Verkst dir. i
Jaegers konstförlag sedan 05. Red f tcenisk konst, Sv. slott o.
herresäten, Konst o. konstnärer, Sveriges städer, Sv. hem. Sekr. o. ordf. i
fotograffören., sekr. i Sv. konstnär, fören.

OTTO STENBOCK †. Stud-ex. 55, kansliex. 59, u.-löjtn. v. S. skån
inf. reg 57, andre sekr. i Utr.-dep. 62, Ieg.-sekr i St. Petersburg 66, i
London 70, leg.-råd der 77. min. res. o. gen.-konsul i Lissabon 83, tf. ministre
plen i Konstantinopel 93, ord. 96—03

MARTINA BERGMAN-ÖSTERBERG †. Gymnastikdirektris v. Londons
folksk. 81—87, upprätt, i London ett gymn.-inst. f. utbild af
gymn.-lära-rinnor 95, inneh. sedan 95 ett gymn.-inst. f. utbild. af kvinni. gymnaster
efter Lings system i Kingsfield, Kent i England, hvilken numera
storartade institution hon enl. testamente donerat t. England För Sverige har
hon visat stort intresse genom donationer t. Fredrika Bremerförb. o. till
den kvinni. rösträttsrörelsen.

DANIEL JOHAN NORDSTRÖM †. Under många år t. 13
dekorationsmålare i Stockholm. Elektrotekniker o. uppfinnare.

JOHAN (JANNE) AHLMARK †. Stud.-ex. 58, kamm.-ex. 60, kamm.-skr.
i Kammarkoll. 70, kammarråd 82, byråchef i domänstyr. 84—03.

GUNNAR BERGIN †. Stud.-ex. 60, e. o. assist, v. tel.-verket 66, under
många år kommissarie å olika platser samt telegrafdirektör i Malmö 190»»
—04, derefter bosatt i Grenna På sin tid led. af sociala föreningar i
Vestervik. Vexiö, Norrköping o. Grenna; led. af Grenna stadsfullmäktige
Jemväl egnat sig åt lärare- o. tidningsmannaverksamhet. Botaniker o
intresserad f. trädgårdsskötsel; var under sin vistelse i Norrköping
inspektör f. stadens planteringar o. blomsteranläggningar.

THORSTEN SELLGREN †. Stud.-ex. 90, med. lic. 99, bitr. prov^HäkàTe
i Göteborgs distr. 03—10, läkare v. Allm. o. Sahlgrenska sjukh. otiatriska
afd. sedan 10. Prakt, läkare i Göteborg.

AXEL MAGNUSON. Har sedan ett tiotal år varit anställd ss.
maskiningenjör v. engelska statens mejeiihandtering i Indien, närmast afsedd för
trupperna.

Forts. fr. sid. 725.

därigenom iramhäfves ytterligare statyns bländande
hvithet. Det är just denna egendomliga hvithet,
som först kommer en att studsa, då man träder
inför konstverket. Har man väl någonsin förr sett
en antik marmorbild lysa så skinande hvit! Den
är märkvärdig denna pharosmarmor, hvilken
skimrar och glänser som alabaster. Det lär vara
sanden, hvilken närmast omgifvit statyn, under de
årtusenden den låg gömd, som konserverat marmorn
så väl.

Tyvärr har ingen af Roms alla fotografer lyckats
att i fotografi återgifva Venus Cirenes underbara
skönhet. Fotografierna äro matta och skänka blott
en svag föreställning om statyns fulländade former
och sällsynta harmoni. Särskildt skall det rent
anatomiska i gestalten vara behandladt med största
öfverlägsenhet och mästerskap. Statyn utöfvar en
fullständigt fascinerande makt på åskådaren. Det
har jag haft tillfälle att iakttaga så många gånger.
Denna Venus har verkligen något af hög, ren gudom
öfver sig, ja, något så obeskrifligt skärt och rent,
att hon verkar oemotståndligt betagande.
Egentligen är gestalten mera en Psykes än en Venus’
och skulle jag tänka mig ett huivud till denna kropp,
så skulle det vara det idealiskt vackra
Psykehuf-vudet i Nationalmuséet i Neapel.

Mar. antager, att Venus Cirene är ett grekiskt
original från femte seklet före Kristus. Hon skulle
alltså ha uppstått under den grekiska
bildhuggar-konstens guldålder.

Förgäfves har man å fyndorten anställt vidlyftiga

gräfningar för att möjligen finna det felande
hufvudet. Men hittills ha som sagt alla försök och
forskningar visat sig resultatlösa.

Under vintern och våren såg jag mycket ofta
Rodin sitta djupt försjunken i betraktandet af Venus
Cirene i Termini-muséet. Ibland tog han upp en
notisbok och gjorde några anteckningar och
därefter hängaf han sig igen åt sin synbarliga
beundran af den vidunderliga Venus.

Och en dag träffade jag framför statyn en
professor i konsthistoria från Michigan-universitetet i
Amerika, hvilken var helt förtrollad af bildstoden.

"Bara för denna Venus’ skull har iag besökt
muséet hvarje dag under min vistelse i Rom", sade
han. "I morgon skall iag resa, och därföre har jag

i dag så svårt att slita mig ifrån statyn. Det
formligen smärtar mig."

Krigets åskor har tystat allt tal om Venus Cirene
och blott ett fåtal känner hennes tillvaro. Men då
en gång det förskräckliga slaktandet upphör och
samfärdseln emellan länderna och folken ånyo
upptages, skola tusende och åter tusende resa till Rom.
Och de skola se och hänföras af denna Venus och
hennes rykte skall flyga öfver världen.

Måtte blott icke Italiens stora, oersättliga och
för hela mänskligheten kostbara konstverk gå
förlorade eller skadas under kriget. Ensamt tanken
på dess oerhörda konstskatter borde ha varit
bestämmande för Italien att icke kasta sig i ett
äfventyrligt krig.

Annie Wall.

- 734 -

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Dec 21 14:47:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hvar8dag/16/0756.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free