Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 22, den 27 februari 1916 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
THEOFRON MUNKTELL.
TILL PORTRÄTTET Å FÖREGÅENDE SIDA.
Genom prässen har för några dagar sedan gått
meddelandet, att Munktells mekaniska verkstad i
Eskilstuna växlat ägare och öfvergått till ett
konsortium af afiärsmän, hvilka tidigare ägnat sina krafter
åt tobaksindustrien, men genom dennas
mono-polisering föranledts att vända sitt kapital och sin
energi åt annat håll. Denna affärstransaktion för
osökt tanken till den kvarlefvande af de båda män,
fader och son, efter hvilka verkstaden bär sitt
sedan länge äfven i främmande länder högt
ansedda namn.
Släkten Munktell leder sitt ursprung från
Köping, där dess äldste kände stamfader Olof
Olofsson i början på 1600-talet var hai dlande. Dennes
son Manin Olai, d. v. s. Mårten Olofsson, ägnade
sig åt den prästerliga banan, blef en efter den
tidens sätt att se mäkta lärd man och anlade
efter Munktorps socken, dit fadern flyttat för att
ägna sig åt jordbruk, familjenamnet Muncthelius.
Sonen Johan synes åter ha varit mera åt det
praktiska lagd; han blef direktör i Falun och äfven
följande släktled utmärkte sig på slöjdernas
område; om kapten Anders Muncktell i Leksand
säges sålunda, att han anlade ett för orten
välgörande bomullsspinneri jämte väfnadsfabrik. Till
ett följande släktled höra"åter icke mindre än fem
präster, bland dem den vördade författaren till
Västerås stifts herdaminne, kyrkoherden i Sevalla
Johan Fredrik Muncktell. Medan denne ännu
endast var komminister i Kärrbo, föddes åt honom
sonen Johan Theofron Munktell, som blef den
ofvannämnda verkstadens grundläggare år 1832.
Följande år grundade han ett eget hem, i det han
äktade Fredrika Vilhelmina Hjertstedt och ur detta
äktenskap föddes den 4 juli 1834 sonen Theofron
Munktell. Denne förvärfvade sjg en synnerligen
grundlig teoretisk utbildning. År 1852 aflade han
studentexamen i Upsala och förvärfvade sig fem
år senare den filo ofiska graden genom försvaret
af en af honom själf författad afhandling: "Bidrag,
till beskrifning öfver Eskilstuna". År 1855,
inhämtar man af denna, utgjorde folknummern 4,099.
"Järn- och stålförädling utgör stadens förnämsta
inkomstgren, och med dess produkter bedrifves
företrädesvis handeln. Den idkas dock äfven i
öfrigt med fördel och tillförseln af
landtmanna-varor är, isynnerhet under höstmånaderna, ganska
betydlig. År 1855 funnos i Eskilstuna 24
minuthandlande med 15 biträden, och den bevillning,
hvartill de taxerades utgjorde 250 Rdr 40 sk.
Afsättningen af smidesmanufakturarbeten har under
de senaste åren varit ytterst liflig, hvilket
lyckliga förhållande, oaktadt den allmänna
prisstegringen på lefnadsförnödenheter, framkallat ett större
välstånd bland befolkningen än förut. Hela
tillverkningsvärdet utgjorde 500.356 Rdr.
Bevillningen för fabrikanter och manufakturister utgick med
840 Rdr 24 sk.; och för handtverkare med 185
Rdr. Förläggare åtnjuta lånerätt i
manufakturdiskonten till 40 proc af deras förlagsbelopp, och
manufakturister till 33V3 proc. af deras
tillverkning under det närmast föregående året. För det
senaste uppgick den beedigade förlagssumman för
lån i diskonten till 173,900 och värdet af
manu-fakturisternas tillverkning till 438,556 Rdr."
Uppgifterna hafva än i dag sitt intresse för jämförelse
med de nuvarande förhållandena i "Sveriges
Sheffield".
Efter promotionen begaf sig den unge magistern
till Falu bergsskola för att fullborda sin utbildning.
Han tillbragte här 1vå år (1857—59) och återvände
därefter till hemstaden, där han sistnämnda år
ingick som bolagsman med fadern i Munktells me-
- 338
kaniska verkstad, med hvilken samtidigt förenades
ett större gjuteri, Klosterströms gjuteri. Under
åren 1861, 1863 och 1870 företog han utländska
studieresor och blef, då verkstaden sattes på aktier
1879, disponent för Munktells Mekaniska Verkstads
Aktiebolag. Som sådan kvarstod han till 1889.
Ända till 1887 hade han haft fadern vid sin sida:
denne afled den 2 Juli sistnämnda år.
I en mansålder (1859-89) tog Theofron
Munktell sålunda verksam del i ledningen af
verkstadens utveckling. I sin afhandling omtalar han, att
den år 1857 drefs med 120 arbetare. Femtio år
senare hade antalet stigit till 850. Bekant är ju
ock, att verkstaden på olika områden utfört en
föregångargärning. Det skall kanske icke läggas
öfverdrifven vikt vid, att vid densamma
tillverkades det första lokomotivet i Sverige —
"Förstlingen" — år 1847, då försöket ej slog
synnerligen väl ut, men i hvarje fall lyckades man här
tidigare än vid någon annan verkstad i Sverige
framställa användbara lokomotiv. Långt mera
känd och berömd blef emellertid verkstaden
genom sina tillverkningar af ånglokomobiler och
tröskverk, med afseende på hvilka den alltjämt
intager en rangplats. Dessa maskiner ha af
gammalt utförts i ett flertal storlekar för olika
egendomar och landtgårdars behof. De hafva i
öfrigt på utställningar eröfrat högsta-utmärkelser
i hundratal, blefvo redan tidigt föremål för export
och det har visat sig. att verkstaden med
framgång kunnat taga upp konkurrensen med de
största tyska, engelska och amerikanska firmor i
branschen. Man befarar nog icke att taga miste,
om man utgår ifrån, att verkstaden under sin nya
ledning skall sträfva att alldeles särskildt utveckla
denna tillverkningsgren för den ryska marknadens
efter kriget säkerligen oerhörda behof.
En annan tillverkningsgren, som vid Munktells
verkstad tidigt grundlades, var framställningen af
verktygsmaskiner. Här tillverkades sålunda för
första gången inom landet alla de för
gevärsfabrikation i större skala erforderliga maskinerna för
vapenfabrikerna i samtliga de tre nordiska
länderna. Nu är denna fabrikation synnerligen högt
uppdrifven. De senare åren ha sålunda utsändts
en ny serie snabbsvarfvar, hejare, excenterpressar,
smidespressar, dragpressar och friktionspressar af
modernaste konstruktion och man kan äfven på
detta område med framgång inlåta sig på jämförelse
med de mest förstklassiga fabrikat. Äfven
verktygsmaskinerna äro föremål för export. Detsamma är
fallet med Munktells verktyg, såsom spiralborrar,
fräsar, gängskärtyg, brotchar o. d., hvilka sedan
länge äro kända och erkända såsom de yppersta
i sitt slag.
Det faller så att säga af sig själft att Theofron
Munktell togs i anspråk äfven för Eskiltuna stads
angelägenheter. Liksom han i en mansålder hade
plats i ledningen af verkstaden, hade han ock i
en mansålder säte i spetsen för samhällets
förvaltning. Alltifrån 1865 till 1895 var han
ordförande hos stadsfullmäktige i Eskilstuna. Och i
nära ett kvarts sekel 1869—91 representerade han
sin stad äfven i landstinget.
De senare åren har den om vår industri högt
förtjänte mannen varit bosatt i Stockholm, där han
tillbringar en lugn och fridfull å;derdom.
Vid Linnéfesten 1907 hade han glädjen att at
Upsala universitets filosofiska fakultet få motiaga
jubeldoktorpromotionens utmärkelse.
D:r Munktell ingick 1860äktenskap med Anna
Paulina Graaf, dotter till landtmätaren Sten Gotthard
Graaf å Vreta i Sundby och hans maka, född Siefvert.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
