Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 20. Den 10 Februari 1901 - Giuseppe Verdi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GIUSEPPE VER DI.
Korrespondens till HVAR 8 DAG.
|h rån Milano kommer nu slutligen, under veckor
väntad, underrättelsen om att Verdi är död,
att Italien förlorat sin nu och årtionden tillbaka
störste tondiktare. Sedan Kossinis död har ingen
italiensk komponist kunnat fröjda sig åt en sådan
hedersplats i sitt eget land och en sådan
utbredning af sina tonskapelser öfver hela världen som
den nu i den höga åldern af 89 år aflidne.
Giuseppe Verdi har, liksom så många andra
stora konstnärer, arbetat sig upp till sitt
konstnärskap under en ofta bitter ekonomisk strid. Hans
fader, innehafvare af ett litet byvärdshus nära
Busseto, egnade föga intresse åt sonens
uppfostran, och det var först då han utifrån blef
upp-märksamgjord på gossens påfallande musikaliska
begåfning som han köpte en gamma! spinett åt
vecklades äfven så att han, blott 15-årig, på ett
utmärkt sätt ledde ett utförande af Haydns
»Skapelsen».
Då Verdis första opera »Oberto» 1839 gafs å
Scalateatern, stod kritiken afvisande, fiendtlig,
medan folket här kände ny musik, som gick till hjärtat.
Först hans andra opera, iNabuccodonosor», 1842,
skaffade honom äfven fackmännens bifall, och detta
var ännu mera fallet med »Ernani>, 1844. Men det
var egtntligen — sedan Verdi under tiden med
fabulös skaparkraft komponerat bl. a. »I Lombardi»,
»Macbeth», »Luisa Miller», »Stiffelio» —först med
»Rigoletto» som Verdi skapade världsrykte åt sig.
Och »Rigoletto» följdes af »Trubaduren» och
»Tra-viata», de ännu populäraste af Verdis verk. I dessa
arbeten, som inleda en ny period i konstnärens lif,
den aflidne, åldrige kompositören verdi
i kretsen af sin familj.
honom och fick organisten i byn att handleda den
unge Giuseppe under hans första steg in i
musikens värld.
Det dröjde emellertid icke länge, förrän Verdi
hade lärt allt hvad organisten kunde lära honom.
Lyckligtvis blef en köpman i Busseto nu intresserad
för honom och understödde honom med ett
stipendium, så att han skulle kunna i Milano skaffa
sig en grundlig musikalisk utbildning.
Men, märkligt nog — och lärorikt sedan man nu
har Verdis glänsande konstnärsbar.a såsom bevis —
vägrades den unge mannen inträde i Milanos
konservatorium — emedan direktören ansåg honom sakna
musikalisk begåfning! 1 stället tog nu kapellmästaren
Lavignas hand om honom och gaf honom
undervisning på det honom egna sättet. Han egnade icke någon
nämnvärd tid åt att inviga sina lärjungar i
musikens teori o. d., utan lät dem på egen hand
bedrifva sina studier. Han inskränkte sig till att låta
eleverna komponera och att korrigera deras
kompositioner. På detta sätt utvecklades Verdi fritt
och själfständigt och så hastigt, att han ef ler en
kort tid försökte sig på större kompositioner, som
redan de vunno bifall. Verdis dirigenttalang ut-
träder först tydligt det Verdis maner fram, som
senare ofta återkommer och som vittnar om stor
konst: Verdi framställer samtidigt motsatta känslor
och förmår, trots stämningskontrasten, smälta dem
harmoniskt samman. Exempel härpå är i »Aida»
egypternas dödssång och den samtidiga
kärleksduetten.
Efter »Traviata» följde »Maskeradbalen», »Ödets
kraft» och flere andra arbeten.
1 alla dessa kompositioner hade Verdi följt
sina stora landsmäns, Bellinis och Donizettis, vägar.
Men med sin 1867 för den stora operan i Paris
skrifna »Don Carlos» började han afsluta kontot
med den specifikt italienska operan, och i »Aida»,
som komponerades för festligheterna vid
Suezkanalens öppnande 1871 och första gången uppfördes i
Kairo, är denna hans metamorfos fulländad.
Han har kommit under inflytandet af den franska
operan och ännu mera påverkats af Wagners väldiga
reformation inom den dramatiska musiken. Verdis
individualitet förlorade ingenting härpå, därtill var
han en alltför stark konstnär. Men han fattade en
fläkt af de nya ideerna och omformade dem i sin
konstnärsindividualitet. I stället för den förhärskande
— 307 —
Poto. Tcmpcntini, Speztft-Mo-tegatini.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
