Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 23. Den 3 Mars 1901 - Stora operan i Stockholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STORA OPERAN 1 STOCKHOLM
turligtvis i direkt förbindelse med den kungliga foyern, och en
egen präktig trappa för dit upp från Strömmen. Fojyern är
prydd med takmålningar af Georg Pauli samt väggmålningar
i lätta toner af prins Eugen och en ytterst rik, delvis förgyld
skulpturornamentik.
Åt motsatta sidan af den kungliga foyern ligger artisternas
foyer, hvilken är hållen i det gamla "operahusets gustavianska
stil. Från den gamla foyern igenkänner man t. ex. den
grön-flammiga marmorspisen och artistporträtten, som tillökats med
flere Eva.
STORA OPERAN : Ba’etlkàren— den ingalunda minst väsentliga faktorn för en operascsn.
Scenbyggnaden är fullständigt afskild från
hvarje annan del af den vidsträckta
byggnadskomplexen. Den har en höjd från scengolf till tågvind
af 23,70 m. Källarvåningens djup är 9,70 m.
Scenens bredd är 27,80 m. och totaldjupet 27,85 m.
Som man finner, är det betydande mått, och när
man från scenen blickar ut i salongen, förefaller
denna också helt liten!
Scenen omgifves på alla sidor af breda gångar.
På den yttre sidan häraf äro klädlogerna belägna.
De äro rätt rymliga, men sakna i regeln direkt ljus.
Långt ned i scenhuset, där det vetter åt den
gård, som skiljer det från terrassen, påträffas ba-
lettens öfningssal. Denna öfningssal har sanua
dimensioner, som den del af scengolfvet, på
hvilken balett brukar utföras.
I de mot terrassen vettande delarne af
scen-byggnaden ligga de för kansliets behof afsedda
rummen. Det är sålunda här, som operans högste
chef kammarherre Axel Burén regerar öfver sina
talrika och stundom något oroliga undersåtar.
Född den 20 okt. 1842 på Ekeberg i
Östergötland, blef B. student i Upsala 1863, aflade
sedermera kameralexamen, inskrefs i statskontoret,
blef t. f. kammarskrifvare dä 1874 och samma år
kammarherre i K. M:ts hof. Han tjänstgjorde som
ELEVER V|D BALETTKÅREN : Flere af vår svenska teaters bemärkta kvinliga förmågor ha tagit sina första steg
på tiljan vid »Operans balettr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
