Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 45. Den 10 Augusti 1902 - Teofron Adolf Säve - Härtigen af Cajanello - Presidente Sarmiento's chef
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
TEOFRON ADOLF SÄVE.
Den 24 sistlidne juli fyllde den framstående
skolmannen och kunskapsrike historiske författaren, den
bemärkte ledamoten af riksdagens första kammare
Teofron Adolf Säve 60 år.
S:s fader var den bekante Johan Adolf Säve,
teologen och riksdagsmannen, hvilken under den
senare delen af sitt lif verkade som kyrkoherde i
Mariestad. Den äldre S., som på uppdrag af Hillska
skolans stiftare företog en studieresa till England
för att taga reda på undervisningsmetoder m. m.,
var en synnerligen själfständig och frisinnad person.
Af hans söner verkade den äldre, Hjalmar Fredrik
August, som lärare i grekiska och latin vid flere
läroverk. Han afled emellertid redan vid 32 års
ålder, men hade icke desto mindre hunnit att i sina
ämnen utgifva flere förträffliga arbeten.
Den yngre sonen, Teofron Adolf, är född i Tuna
församling i Medelpad, där fadern vid denna tid
verkade som kyrkoherde. 1861 student i Uppsala och
1869 fil. d:r, utnämndes S. vid 28 års ålder till
lektor i historia och latinska språket vid Karlstads
läroverk, hvars rektor han varit 1883–95.
Det torde icke finnas mer än en mening om det
sätt, hvarpå rektor Säve skötte läroverket. Hans
klara förstånd, insikter och skicklighet i allmänhet
blefvo äfven som de förtjänade, uppskattade i
samhället, och under åren 1891–96 fungerade S. som
stadsfullmäktiges i Karlstad ordförande.
Liksom sin fader skulle rektor Säve komma
att intaga en plats bland Sveriges
riksdagsrepresmutanter. Han blef vid urtima riksdagen
1892 ledamot af första kammaren för Värmlands län
och tillhör allt fortfarande denna kammare. Säve har
under hela sin riksdagstid varit ledamot af
konstitutions utskottet, i början som suppleant,
sedan som ordinarie. Han har äfven haft plats i
tillfälligt utskott och var 1898 statsrevisor.
Man kan utan öfverdrift påstå, att S. är en af
första kammarens bäste talare, som på ett logiskt
och formfulländadt sätt vet att framlägga sina
åsikter. Af utprägladt konservativt skaplynne, tar han
helst till ordet i undervisningsfrågor och
konstitutionella frågor. Gent emot Norge vill han, att man
skall visa all fasthet. Det är alltid med stor
uppmärksamhet, som kammaren följer S:s anföranden.
Hans utmärkta talareförmåga har kanske kommit
ännu bättre till synes utom kammaren vid några
högtidliga tillfällen, då S. varit den som hållit
festtalen. Han har då kunnat gifva sina tankar och
känslor fritt lopp, och S. har då både gripit och
hänfört sina åhörare.
En viktig del af S: s lifsgärning utgöres af hans
historiska författareskap. Han har utgifvit
»Käjsarevalet i Frankfurt 1657–1658 och Sveriges
underhandlingar därunder», »Riksdagen i Söderköping
1595», större delen af tidehvarfvet 1648–1789, och
tidskiftet 1848–1871 i Wallis’ »Illustrerad
världshistoria», »Sveriges historia under den nyaste tiden
från år 1809 till år 1875», utgörande 6:te delen af
det på Hj. Linnströms förlag utgifna verket
»Sveriges historia», »Striden om undervisningsfriheten i
Frankrike», »John Ericsson, minnesteckning», m. m.
För närvarande har S. under utgifning ett arbete
öfver »Napoleon III och det andra franska
käjsardömet». Fyra häften ha tills dato utkommit häraf,
och den sakkunniga kritiken har med stort bifall
mottagit dessa nya, värdefulla alster af den
kunnige historikerns och politikerns skickliga pänna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
