Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 22. Den 1 Mars 1903 - Svensk vattenbyggnadskonst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSK VATTENBYGGNADSKONST.
Sveriges förnämsta
rike-do mar, särskildt med
tanke på framtiden, bestå
ju nu, sedan det tagits
hardt på skogarne, i
landets snart sagdt
outtömliga kvantiteter järnmalm
samt i dess vattenkraft.
Att äga billig kraft oca
ständigt til förfogande,
utan att vara beroende af
tillfälliga omständigheter,
är naturligtvis af allra
högsta vikt för ett lands
industri och
kommunikationsväsen e. Och i
elektricitetens århundrade är
vattenkraften oändligt
värdefull.
HVAR 8 DAG visar i
dag bilden af en man,
som gjort sig ett berömdt
namn in om’vatten’-facket.
Man kan säga, att JOHAN
GUSTAF RICHERT i
detta afseende brås på sin &
fader, öfversten och
chefen för Väg- och
Vatten-byggnadskåren Joseph
Gabriel Richert. Den
Rich-ertska släkten är för öfrigt
en från Frankrike kommen
adlig släkt, af hvilken
sannolikt några medl mmar
utflyttade till Tyskland
under Hugenottkrige i, på
gru d af de föiföljelser
som drabbade slakten i
egenskap af piotestantisk.
Svenska grenens äldste
kände stamfader, Joachim
Richert, inkom före 1647
från Stralsund till
Ronneby, där han blef rådman.
Hans sonsons .son Johan,
f. 1716, död 1783, radman
i Karlshamn och tit.
borgmästare, är den siste
gemensamme stamfadern för
de olika grenarne i
Sverige, bland h ilKas
medlemmar voro de bekanta
bröderna Richert, den ene
framstående rätt>lärd, den
andre språkforskare.
Johan Gustaf Richert är född den 16 maj 1857
i Stockholm i dåvarande löjtnant Richerts äktenskap
med Hedvig Magdalena Netzel. Han aflade 1876
studentexamen i Göteborgs Realgymnasium och blef
s. å. elev vid Tekniska högskolan, hvarifrån han,
efter att ha genomgått fackskolan för väg- och
vattenbyggnadskonst, utexaminerades 1880. Somrarna
1874 och 1875 var R. elev vid Bergslagernas
järnvägsbyggnader, sommaren 1877 vid stambanan
Torpshammar—Riksgränsen, och april 1880—juni 1881
vid hamnanläggningars vid Lilla Värtan.
Från och med juli 1881 till december 1896
tjänstgjorde den begåfvade och ovanligt flitige unge
mannen som ingeniör och afdelningschef vid Göteborgs
stads bygenadskontor samt har sedan från 1897
varit konsulteran le ingeniör i Stockholm. 1898—99 var
R. därjämte extra lärare vid Tekniska högskolan och
aug.—november 1899 t. f. byråingeniör vid
Väg-och Vattenbyggnadsstyrelsen.
INGENIÖR GUSTAF RICHERT.
Ingeniör Richerts konsultativa verkamhet har
företrädesvis omfattat: Vattenledningar,
vattenaf-lopp, vattenkraftanlàggningar, sjöregleringar och
kanalbyggnader till ett antal af omkring 150
stycken — ett i sanning präktigt arbete! Särskildt bör
nämna* att ingeniör R. nyligen vid en täflan i S:t
Petersburg belönades med det enda pris som
utdelades. Äfven till slakthus frågans i Göteborg
utredning har R:s erfarenhet bidragit.
Föredrag, afhandlingar och reseberättelser som
R. hållit och utgifvit äro så till antal som inner
håll betydande.
Af hvad här ofvan nämnts inses, huru
ingripande ingeniör Richerts verksamhet varit för de
svenska vattenförhållandena. Särdeles glädjande är
ock att man synes önska begagna R:s erfarenhet
och skicklighet till fromma för undervisningen i
facket, i det lärarerådet vid Tekniska Högskolan
i dagarne uppsatt honom i första förslagsrummet
till professuren i väg- och vattenbvggnadskonst.
FOto. HVAR S DAG.
KlicMi Bengt Silfversparre.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
